Ont ont ont...

Det här är inte roligt. Jag har så vansinnigt ont. Det känns ok när jag ligger i vissa ställningar. Särskilt om jag ligger på rygg med lite kuddar under knäna och sånt... Men!! Då gör ju min onda nacke ännu ondare! Den tål inte att jag lutar mig mot,vilar mig mot den... Så ingenting är riktigt bra just nu. 

Jag har ätit två starka värktabletter under dan. Då har jag mindre ont några timmar och kan passa på att göra lite nytta. Sen blir jag jättetrött och måste sova en stund. Inget av det känns helt ok.
Jag har vansinnigt ont nu men hoppas att jag ska slippa ta nån tablett. Dels vill jag inte slösa på dem och dels är jag lite rädd för att använda för mycket. Hm..låter kanske lite konstigt...?
Jag hoppas att jag ska kunna somna utan tablett men har lagt en bredvid mig ifall det blir för jäkligt.
Jag var inne och läste några inlägg på Facebookgrupperna. Det diskuterades cortison. Åsikterna verkar gå isär där. Min läkare har talat om för mig att cortison inte hjälper mot,eller lindrar,IBM. Jag åt ju cortison för att försöka få klarhet i om det var IBM eller Polymyosit jag hade. För min läkare menade att om det blivit nån förbättring av cortisonet så hade det varit Polymyosit jag hade. En slags uteslutningsmetod. Jag blev inte bättre. Därför har jag alltid trott att det inte är nån idé att äta cortison. Men enligt folk som skriver i gruppen så är det flera som äter det... Sånt här stressar mig. Jag tycker det är jättejobbigt att läsa om hur folk gör si eller så för att förbättra sin situation. Medans jag bara har gett upp. Jag låter sjukdomen ta mitt liv. Jag bara hänger med. Jag kämpar inte emot,jag gör ingenting för att motverka utvecklingen. 
För jag orkar inte!!
Jag har fullt upp med att acceptera att jag är sjuk. Om jag börjar kämpa emot så lurar jag mig själv känns det som. Jag kommer ändå att bli besviken. Så varför slösa energi på att kämpa emot och stånga mig blodig när jag bara kan släppa taget,ge upp och låta sjukdomen sluka mig? Det är litegrann som att drunkna tror jag. Jag sjunker sjunker sjunker ner mot det allra mörkaste. Och det är skönt. Jag domnar bort. Ger upp.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229