Och så var det bara över....

Vardagen har infunnit sig. Och ikväll åkte båda dörrarna hem,åt varsitt håll... Här blev väldigt tyst.
Men innan de lämnade oss hann jag umgås med dem bägge under dan. Vi hade en mysig dag med morgonkaffe och en härlig pratstund. Sen gav vi oss ut och gjorde diverse ärenden.
Allt blir så mycket lättare och roligare när jag får hjälp med att handla och det där jobbiga som hör till. Tänk om man alltid hade hjälpreda omkring sig🤗
Tjejerna hann äta kvällsmat ihop med sin far och sin ena bror innan de gav sig av åt varsitt håll. De önskade sig en gammal favorit; köttbullar och ”kletiga makaroner”,dvs stuvade makaroner. Men nåt av mina barn kallade dem kletiga som barn så numera heter det så i vår familj.
När de åt sin kvällsmat låg jag i min säng bredvid och höll dem sällskap,var med i gemenskapen. Trots att en son saknades så hade vi en mysig och rolig stund kring middagsbordet. Tänk så mycket kärlek det kan finnas kring ett matbord en måndagskväll i mörkaste november.
När det var dags att krama farväl fällde jag en liten tår. Det kändes så sorgligt på nåt vis... Kanske främst för att Ebba,den äldsta av döttrarna,ska flytta till Norge om en vecka. Hon kommer att bo och jobba i Hemsedal fram till sommarens slut (till att börja med...) Och jag är inte så säker på att jag kommer att orka åka dit och hälsa på...Men förhoppningsvis kanske hon kommer hem och hälsar på nångång... Usch så sorgligt det känns nu...😢
När döttrarna åkt blev det väldigt tomt. Huset blev större och det blev liksom tyst...
Och luften gick ur mig fullständigt!
Utan att jag vetat om det så har jag gått och spänt mig när jag varit omgiven av oroliga döttrar. Jag känner hur de iakttar mig ibland. Självklart förstår jag att de oroar sig för sin mamma. Och nu när vi inte längre ses dagligen,inte ens varje vecka,så ser de ju skillnaden från gång till gång.
Vi pratade inte så mycket om det men vi nuddade vid ämnet några gånger. Och då lyste deras oro igenom liksom... Det gör ont i mitt mammahjärta när jag ser hur deras blickar håller ett vaknade öga på mig. Jag förstår att de oroar sig. Men jag önskar att de slapp. Jag önskar att jag orkade spela friskare än jag redan gör.,,
Nej nu är jag trött...
Godnatt.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229