Ny vecka på G!

Ännu en helg till ända... Vart tar tiden vägen?!
Alma har flyttat ner till mig nu. Hon kom med tåget tidigare idag och har hunnit testat på sitt nya jobb i några timmar. Hon kände sig glad och nöjd när hon kom hem. Tror att hon snart ska komma in i det. Hon kommer att jobba i restaurangen med i stort
sett allt man kan tänkas behöva göra där. Hon har ju jobbat på café i några år men även serverat mm på julbord. Så hon reder nog ut det även om mycket var nytt och ovant idag.

Jag är så glad för hennes skull!! Det är en lättnad för oss mammor (och pappor) när det går bra för våra barn. När det löser sig och de sköter sig. Hon kommer att få jobba mycket i sommar!! Och det är nog välbehövligt för en student...

Nog om detta.

Det har ju ingenting med min sjukdom att göra. Och det är ju om den min blogg ska handla om.

Men ibland påverkas mitt mående av sånt som händer runtomkring mig. Med mina nära och kära. Mina känslor sitter nästan utanpå och jag har lätt för att påverkas och liksom ryckas med när andra har det lite jobbigt t.ex. Jag är så nära där själv hela tiden
så det krävs inte mycket för att jag ska gå in i nån slags nedstämdhet. Samtidigt så längtar jag så efter allt positivt så när nån i min närhet är lycklig och glad så rycks jag med för jag vill liksom ta varje chans jag kan till att känna glädje!!
Även om det inte är min egen glädje...

Låter det konstigt??!

Jo...det är det nog... Jag är nog ganska konstig. Och så tänker jag för mycket.

Det är bättre jag lyssnar på en bok och ritar eller målar tokiga bilder. Då tänker jag inte alls. Jag har svårt att hitta "lagom"hihi.

Den där smärtan jag återigen känt av kring min bröstkorg fick mig att bli förbannad innan idag! Det är banne mig inte rättvist!! Varför måste jag drabbas av än det ena och än det andra?! Kan det inte ta slut snart?!

Jag hade så ont ett tag så jag fick slösa en sån där stark värktablett! Skit också. Men jag hade inget val. Värken tog andan ur mig.,.

Lars åkte hem idag. Han hade en del att fixa med därhemma. Jobba bl.a. De har sjukt mycket att göra just nu. Och snart är det semester...om han hinner ta nån...

Han berättade att det kommit ett brev till mig men han hade glömt att ta med det. Det var ett brev ifrån Linköping. Inte ifrån Neuromottagningen denna gången. Utan ifrån nån annan avdelning som tydligen ska undersöka mina lungor.... I brevet stod att
de tagit emot en remiss och att jag kommer att bli kallad för undersökning..., Jaha... Jag blir så trött på detta! Vad är det som händer med mina lungor egentligen?! Jag har ingen aning om vad de är ute och fiskar efter...vad de ev tror det kan vara....
Borde jag googla?! Borde jag bli orolig?! Det stod ju nåt om cystor och vad det nu var sist jag fick ett brev...

De flesta hade nog gått i taket för alla dessa konstiga sjukdomar och diagnoser som omger mig. Det surrar av misstankar och frågetecken kring detta... Men jag orkar inte sätta mig in i det!! Jag bara gör inte det!! Jag tänker inte lägga ner vare sig tid
eller energi på att leta efter fakta. Jag orkar inte ens ta reda på vad de egentligen misstänker... Jag tror nån har sagt nåt nångång,eller om jag läst nåt... Men där har jag teflonminne!! Det bara rinner av mig..,glider bort och ner nånstans... Och
sen hittar jag det inte.

Är det nonchalant? 

Ja kanske. Men också självbevarelsedrift. 

Jag går in i mitt Ferdinand-mood!! Går undan och sitter för mig själv. Istället för att lukta på blommorna så ritar jag meningslösa teckningar. Kanske är det mitt sätt att fly ifrån  en verklighet som jag inte är redo för. Vill inte veta.

Nu är det strax måndag och vi går in i julis första vecka. Har dubbla,eller fler,känslor för det... 

Som vanligt

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229