Ny vecka!

Jag har sovit helt ok. Jag känner mig inte mer förkyld eller rosslig. Jag har heller inte särskilt ont under revbenen och runt där. Misstänker dock att det beror på att jag fortfarande ligger bekvämt i min säng. Jag har bara varit uppe på toa än så länge. Men jag hoppas självklart att det blivit bättre. Att det onda är på väg att gå över.
Det vore ju tråkigt ifall det bara skulle kännas ok när jag ligger i sängen.
Min käre sambo är hemma ifrån jobbet,DET är ovanligt!! Han har åkt på en redig förkylning! Usch! Jag hoppas så innerligt att jag slipper den... Jag förstår inte hur jag skulle orka.
Jag har bestämt mig för att avvakta med stugan. Jag väntar och ser hur det utvecklar sig med ev förkylning och det onda. Jag känner mig faktiskt alldeles för osäker,ja man kan kalla det orolig,för att vara helt ensam i stugan. Och det är nånting nytt. Jag har aldrig känt mig rädd tidigare. Jag har fnyst åt gubben när han oroat sig för att jag är ensam. Tyckt att han överdrivit och varit barnslig. ”Herregud! Jag är ju en tuff,stark kvinna!💪🏼”
Men så ser jag inte på mig själv längre.
Tvärtom!!
Jag ser en ynklig liten mes. Oförmögen att ta hand om mig själv...😢
Usch! Vad är det för liv?! Vem vill ha det så?! Är det verkligen värt att fortsätta?? Jag menar; det finns ju ingen ljusning. Tvärtom. Dit jag är på väg blir det bara mörkare och mörkare.
Nä fy fan säger jag!
Nu vill jag se ljuset! Kanske räcker det med solljuset☀️ Om det bara kunde bli lite varmare. Jag fryser snart ihjäl. Har inte slutat med mina raggsockor än. De är på varje dag,varje natt. Skulle inte fått en blund i ögonen annars. För fryser jag om fötterna blir ingenting bra.
”Huvudsaken är att man är varm om fötterna.” som Emil i Lönneberga nästan sa. Tror han sa ”torr” men för mig är det ”varm” som gäller. Varma fötter är viktigt för mig. De påverkar hela mig.
Idag ska jag gå runt och småpyssla lite. Förbereda mig för ”flytten”. På nåt vis kanske det är bra att jag inte hastar iväg förrän jag känner mig ”klar”. Vistelsen i stugan kommer att kännas bättre ifall jag lämnar huset på det viset som jag känner mig nöjd med.
Och nog vågar jag vara där själv...??

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229