Mitt i natten.

Det är ju helt meningslös att gå och lägga sig tidigt. Jag vaknade 3:15 och trodde det var morgon. Kändes onekligen lite snopet... Jag var så säker på att klockan var åtminstone över sju... Men huvudvärken är borta!! Så nån nytta var det väl med att jag
kröp till kojs innan tio.
Synd att jag inte är särskilt trött. 

Ligger och funderar på ifall jag ska ta fram skissblocket och ligga och rita lite... Jag har massa idéer. Både på bilder hit,till bloggen,och till annat. I huvudet snurrar idéerna på motiv och tekniker för mina målerier! Både akvarell och akryl...
Jag brukar skissa upp bilderna som jag vill måla i akvarell här i sängen. När jag sitter fast i min pump.

Den där pumpen ja! 

Jag undrar om jag inte har den att tacka för den här avtagsvägen jag vandrar på nu. Jag hade aldrig hamnat här om jag inte blivit tvungen att sätta mig ner och äta flera gånger om dan. Rastlös som jag alltid varit så var jag ju tvungen att "göra
nåt" när jag ändå satt där...fastkedjad i en timme åt gången. Har aldrig gillat att vara sysslolös,inte tyckt om att slösa bort tid. Har alltid sett till att fylla väntetider med nån syssla för att vara så efftektiv som möjligt. Ansett att vila
är för losers!! Usch! Jag skäms över hurdan jag varit...

Hursomhelst så är det pga den där rastlösheten och känslan av att inte vilja slösa bort en massa tid som tecknandet kom tillbaka till mitt liv!! Tecknade mycket som barn. Och när mina barn var små. Men sen har det fallit i glömska. Tills nu.

Och det här "nya" sättet att teckna,lite slarvigt där budskapet är viktigare än perfektion,har verkligen öppnat upp nånting som jag inte visste fanns!! Det är så vansinnigt roligt!! 

Och när hjärnan förstått att perfektion inte är det viktigaste så var det som en bomb slog ned!!

"Jaha!! Är det det här det handlar om???!"

Underbart!!

Abstrakt konst är verkligen konstigt... Men ack så skoj att skapa!! Inte för att jag kan kalla det jag skapar för "konst" men det abstrakta är det häftigaste jag insett som vuxen... Vilken grej!!

Det märks att det är mitt i natten va? Mina tankar är flummiga och lika abstrakta som tavlorna jag vill måla...

Det finns så mycket inom mig som vill ut!! Det bubblar snart över!

Har jag haft allt detta inom mig i alla dessa år utan att det fått komma ut?? Inte konstigt att jag mått dåligt av stress och ständigt dåligt samvete.

Tänk om jag inte blivit sjuk? Och blivit tvungen att lugna ner mig,fått tid att hitta detta skojiga som jag nu håller på att lära mig att bemästra. Kanske finns det en mening med allt. Att drabbas av sjukdom kanske kan ha nån fördel...? Åtminstone så
försöker jag hitta nånting positivt med det. Allt kan ju inte bara vara skit och elände?!

Såna här flummiga grubblerier är väl typiska såhär på småtimmarna. När jag (förhoppningsvis) somnat om och vaknar igen framåt sju så kanske jag ser på det hela med andra ögon. Eller är det dessa ögon som ser den sanna sanningen??

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229