Lite gott o blandat.

Jag glömde visst bort att blogga igårkväll. Eller glömde...jag var helt enkelt skittrött!! Ville bara lägga huvudet på kudden och somna. Och det gjorde jag!!

Jag hörde inte ens boken jag satte igång på Storytel
Jag har börjat på en ny bok. Har lyssnat klart på de fantastiska böckerna av Birgitta Bergin!! Jag vet inte vad det är med hennes böcker som fångar mig så!! Men jag älskar dem! De får mig att KÄNNA saker!! Glädje,sorg,fniss och en slags "feelgood". De två som jag lyssnat på nu hör ihop-först är det "Som ett brev på posten" och sen kommer "Något du vet att inte jag vet". De är alldeles fantastiska!! Tycker jag
Nåja,detta blev en parentes. Jag känner bara att jag vill att alla ska hitta hennes böcker! De kanske inte passar alla,men jag blir väldigt berörd av dem.
Igår åkte Lars iväg. Det är ingen risk att han och jag tröttnar på varandra,Hahaha!! Jag och Alma hjälps åt med Bella. Alma gick t.o.m upp tidigare idag (hon hade sovmorgon) för att gå ut med henne så att jag skulle slippa❤️ Som tack lagade jag frukost till henne.
Jag tog det lugnare igår. Inte lugnt. Men lugnare. Jag lyssnade lite mer på min kropp. Pausade,la mig och vilade mellan mina "arbetspass". Nåja,det är väl lite för mycket sagt...för det jag gör kan knappast kallas arbetspass. Men jag pysslar och fejar här hemma för att få det både rent och lite sommarfint.
Det innebär även fönsterputsning. Som jag alltid tyckt om att göra!! Jag har putsat av nåt fönster lite då och då för att jag tycker det känns så rent och fräscht när de är nyputsade. Våra fönster är stora och lättpusade. Vändbara! Det har aldrig varit några problem.
Men ett fönster är ett burspråk. Just det fönstret har jag inte klarat av att vända på sistone. Eftersom jag inte kan klättra upp på en stol längre så når jag inte... De andra har jag både klarat av att vända och putsa utan att behöva klättra! Trots mina 165 cm!
Men det verkar vara slut på allt vad spontan fönsterputsning heter nu!!
Jag orkar inte vända fönstren längre....
Ännu ett moment som är över för mig. Varje sånt gör mig påmind om min verklighet och tankarna på framtiden känns allt mer ledsamma... Det är knappt jag orkar skriva om det. Jag känner en klump av oro och sorg i min mage. Alla dessa "sista gången..." Det känns kan jag lova.
Även om det handlar om nånting så trivialt som fönsterputsning...

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229