Jag har sovit gott!

Jag vaknade strax innan sex och kände att jag verkligen sovit gott och tillgodosett mig sömnen. Jag har fyllt upp mina lungor med rätt mängd luft igen,mina andetag är mer regelbundna och jämna. 
Jag är på nåt sätt lite glad över att jag fått min diagnos,det gör att jag förstår varför det blir sådär jobbigt när jag pratat en stund. Tidigare kände jag en slags oro över att jag blev så trött och att jag började sluddra. Men nu vet jag varför. Jag tror att vetskapen om problemens ursprung gör att alla problem blir lättare att acceptera. Man slipper lägga energi på att grubbla på "varför?"
Sen vet jag inte om jag kan acceptera problemet än riktigt. Jag blir förbannad över att det är som det är och tycker det är orättvist. På nåt konstigt sätt så känns det som att sjukdomen LAM påverkar mig mer än IBM. Det är ju ändå IBM som är den svåra diagnosen..eller..? Åtminstone den ursprungliga. 
Fast å andra sidan så är det väl ganska självklart att när en sjukdom drabbar nånting så väsentligt som andningen så är det ju inte så konstigt att det känns jobbigt. 
Sålänge jag lever mitt vanliga lugna liv där jag pysslar lite härhemma i min egen takt och dessutom är tyst större delen av dagen,så är det inga problem. Då märker jag knappt av lungproblemen.
Men så fort jag pratar eller anstränger mig mer än vanligt så blir det jobbigt!!
Igår pratade jag jättemycket och det är väl inte så konstigt att det blev tungt och jobbigt efter ett tag. Förra veckan pratade jag oavbrutet i en timme hos min kurator och då hände samma sak.
Det talades om syrgashjälp när jag var i Linköping och jag kan förstå att jag kommer att behöva det en dag. Kanske t.o.m ganska snart... Jag har fått en tid hos nån typ av lungläkare i Jönköping snart och vi får väl se vad som händer där. 
Jag ska försöka att tala mindre idag. Men nu när vi har en gäst hos oss så kan jag ju knappast vara tyst. Men båda döttrarna kommer hem i några dagar och då får de sköta snacket.
Trots att jag vilat och sovit gott så har jag fortfarande ont i mina slitna,trötta och svaga muskler. Jag får visst vila lite till för att det ska bli bättre.
Detta gör mig så förbannad!! Ska jag verkligen behöva ta det så förbaskat lugnt jämt för att må bra?! 
Ja,tydligen...


Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229