Illustration 25/6

Då har då alla lämnat mig... Jag är ensam kvar i stugan. Vilket inte är nånting jag har nåt emot. Jag trivs ju i min ensamhet. Men självklart saknar jag min älskade familj.
Alla åkte iväg åt olika håll,de har ju spritt ut sig litegrann.
Men här är jag. Med mitt sneda ansikte där musklerna slutat lyda. När jag försöker le ser jag grotesk ut. Så på ett vis är det väl tur att jag är alldeles ensam så att jag slipper skratta och behöver visa mig för dem jag älskar....

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229