Illustration 18/10

Jag låg här i godan ro,bloggade,surfade runt och blundade om vartannat medans pumpen fyllde mig med näring.
Då plötsligt!!! 
Jag hörde sopbilen!!
Vi hade glömt köra ner tunnan till vägen!
Jag kollade snabbt med Lars för säkerhets skull men han hade också glömt.
Jag kopplade loss mig! For upp! Slängde på mig en jacka! Glömde glasögonen,men hade läsglasögonen på huvudet (fast de hjälper ju inte om jag skulle stöta på nåt hinder därute...)
Grabbade tag i soptunnan!
Men där tog bestämdheten slut. Där började osäkerheten.
Att luta tunnan såpass mycket så det går att rulla den men inte så mycket så att jag tappar den är väldigt svårt när man är så svag som jag är. Tunnan är ju tung när den är full av sopor...
På stappliga ben rullade jag den sakta nerför vår backe till vägen. Livrädd att tappa den så den rullar ner till grannarna och sprider soporna längs dess framfart... Eller att ramla och få hela tunnan över mig...


Men den här gången lyckades jag köra ner den hela vägen och ställa den där den ska stå.
Sen kom nästa problem:
Att stappla uppför backen igen.... På skakiga ben utan stöd...
Men jag lyckades!
Och nu är jag tillbaka i min säng,kopplad till min pump och hoppas att det var denna dagens största utmaning!!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229