Illustration 10/6

Som så ofta när jag skrivit en text som kommer direkt inifrån mitt innersta så hittar jag sen ett uttryck eller en mening som blir en bild inuti mitt huvud! Jag bestämmer oftast inte texten jag skriver innan jag börjar skriva,den kommer liksom till mig under tiden jag skriver. Och då och då pluppar det upp ett uttryck som samtidigt visar upp en bild inne i huvudet på mig. Oftast,inte alltid,ser jag en komisk bild av mig själv i en situation som egentligen inte är komisk. Men med mina fel,brister och tillkortakommanden så blir det komiskt.
Kom inte och säg att jag tar mig själv på för stort allvar,hihi.
Så nu i morse när jag skrev min negativa text så dök den här bilden upp:

Jag lever mitt känsloliv som en pendyl just nu,jag åker fram och tillbaka mellan alla känslornas ytterligheter....
Att det pendlar på det viset har nog mest att göra med att jag inte kan hantera den verkliga känslan jag har inom mig. Oron. Rädslan. Och faktiskt dödsångesten. För det vet ju alla - cancer=död!
Men jag vet ju EGENTLIGEN!!! att så är det definitivt inte!!
Särskilt inte om de hittar den så otroligt tidigt som det skulle vara OM min lilla fläck är en tumör.
Men ibland verkar det som att hjärnan och psyket inte talar samma språk...
Så fram till samtalet kan jag bara vänta.
Och pendla mellan hopp och förtvivlan. Glädje. Sorg. Ilska. Och så lite glädje igen.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229