Hemma igen.

Ja nu är jag hemma igen. Det känns väl helt ok. Jag har haft det skönt,avslappnat. Synd att jag inte känt mig helt frisk bara... Men det är som det är och som vanligt gäller det att gilla läget.

Det har skett några IBM-försämringar. De har smugit sig på (som de brukar) så först tänkte jag inte så mycket på dem. Men på sistone har de blivit lite mer tydliga.Det är när jag måste förflytta kroppen så jag kan inte säga exakt vilka muskler det är. T.ex om jag råkar sätta mig på nånting i soffan,en filt eller nåt,och ska dra fram den. Då brukar man ju bara lyfta lite på sin rumpa och så kan man dra undan det som ligger under en. Men det klarar jag inte av längre. När jag råkar lägga mig på en del av täcket i sängen så måste jag först sätta mig upp och ibland även sätta ner fötterna i golvet för att kunna få loss täcket.Att vända mig i sängen är ytterligare ett stort problem. Jag märkte verkligen det i stugan! Här hemma har jag en sängram som jag kan ta tag i och hjälpa mig att vända. I stugan har jag inget sånt... Där nere är dessutom sängarna lägre än sängen här hemma så där har jag svårt att ta mig upp ur sängen.En annan grej är bilen. Jag får allt svårare att ta mig ur bilen. Att resa mig från sätet och sen ställa mig upp är ett rent helvete ibland! Särskilt om det är lite trångt. Märkligt... Men om jag kan öppna dörren fullt ut så kan jag ta hjälp av att hålla i dörren. När det är för trångt funkar inte det...varför...? Fattar inte det...har bara konstaterat att så är det. I stugan brukar jag backa in bilen längst ner på trädgården och ställa mig intill en häck. Som jag kämpade med att ta mig ut!! Jag fick nästan panik nån gång!! Riktigt jobbigt var det.Vi har det trångt på garageuppfarten här hemma och jag brukar parkera intill häcken här också. Med följd att jag knappast tar mig ut. Då ingår även det pinsamma.... Kan inte låta bli att tänka på att grannarna kanske ser mig...Nån kanske tycker att jag borde skaffa en högre bil,stadsjeep eller dylikt. Men se det blir omvänt problem där. I dem kommer jag inte IN!!Usch o fy vilka jobbiga problem va??? Låter rätt banala och inget att hänga upp sig på. Vad gnäller jag för???!!Men att leva med dem dag ut och dag in är inte så himla kul. I stort sett varenda liten vardagsföreteelse blir ju ett problem,litet eller stort. Och de nya problemen läggs ju till alla de andra som redan finns. De växer till en stor och tung sten som tynger ner mig och mitt sinne. Jag blir ständigt påmind om mina problem och ibland tar orken och humöret slut! Jag ser ingen ände på eländet. Jag orkar inte...Därför är det skönt att jag har möjlighet att skriva av mig. Sätta ord på mina känslor. Även om det är i stort sett omöjligt... För känslorna är så stora,intensiva och brokiga! De går inte att beskriva.Men det lättar något när jag fått skriva om dem. Mitt sinne blir något lättare och ljusare. För en stund. Och det får duga. Jag får vara glad för den lilla stunden. För snart blir jag påmind om nåt problem igen.En grej till!! Det blir lite mycket idag. Förlåt!Det onda i nacken är tillbaka...

Gillar

Kommentarer

Lars A,
Hej känner igen problemen med bilen men detgår att lösa med en liten hissplatta som jag har i min bil kanske kan du få hjälp med en sådan hör med arbetsterapeuten mvh Lars
None