Hemma!

Vi tänkte om. Det var smartare att Lars kom ner och hämtade mig ikväll. Han kom till stugan,vi var där en stund innan vi satte oss i bilen och åkte hem till Anderstorp igen. På detta viset slipper vi gå upp så vansinnigt tidigt och köra/åka så långt. Nu kan vi sova till halv sju-sju och ge oss iväg vid åttatiden. Dessutom slipper vi åka så långt i bilen. Det är ju mest jag som har ont av för mycket sittande. Lars verkar inte ha så ont av det precis.
Så nu har jag krupit ner i min säng hemma i huset. Det var ju inte meningen att jag skulle komma hem hit på väldigt länge... Men det är sällan det blir som man tänkt sig.
Men nu vill jag be om ursäkt för att jag blottade mig så i mitt tidigare inlägg. Det känns inte ok att visa riktigt så mycket av mina innersta känslor och rädslor. Även om jag ”bjuder” på mycket av mig själv och mina tankar så vill jag ändå inte öppna mig fullständigt. Det jag delar med mig av är endast det som jag känner är nånting jag kan stå för och inte skäms över.
Men när samtalet kom idag så var det nånting som brast! Jag tror att jag fick en liten chock. Jag var inte alls beredd på att nånting skulle kunna vara ”fel” med mina lungor. Jag skulle ju glömma LAM! Och det har jag nästan gjort. När luften ibland tar slut så övertalar jag mig själv att det är bara inbillning. Och jag brukar gå på det😉
(om jag är lättlurad...? nja...åtminstone på sånt som jag VILL tro på!)
Så jag lever bara med IBM nu. Inte LAM.
Därför kom detta som en chock för mig. Även om jag vetat om att det finns fläckar på lungan. Att det är nånting där som de vill ha koll på.
Men jag har inte tagit det på allvar. Jag har slagit det ifrån mig.
Kanske för att jag inte orkar ha så mycket att bry mig om och oroa mig för...?
Jag lägger mitt krut på IBM. Det är IBM som är min sjukdom. Den där andra är nån bisak...
Men tydligen så är det inte så!!
Mina lungor är inte helt friska. Och det får jag väl acceptera då!
Men ändå.... Ändå finns det nån liten tanke inom mig som inte riktigt ”tror” på lungproblemen. ”det är nog inte så farligt” ”min läkare är bara överdrivet noggrann” ”jag inbillar mig nog” och ”JAG SKA INTE GOOGLA!!!”
Alla avråder en ifrån att googla! Jag säger likadant till folk som funderar på nån åkomma. Och ändå så kan man inte låta bli!!
Och det är ju så j-la dumt!!
Även om jag tar det som står där med en nypa salt så har jag ju läst orden. Och nånstans i min hjärna så registreras de... Och påverkar mig trots att jag försöker övertala mig själv att inte lyssna på ”rösterna” (nejdå,jag hör inte röster på DET viset🤪)
Men det är ingen idé att lägga ner mer energi på att fundera nu.
Imorgon ska jag till Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Där ska jag genomgå en hel radda med undersökningar och tester,röntgas,göra spirometri och ta EKG och allt var det var! Och sen ska jag få träffa en läkare. Då kommer jag att få svar. Hoppas jag. Och jag har en positiv känsla inom mig: det kommer inte att ”vara nåt”
Så förlåt att jag blev så hispig och öppnade upp mitt innersta i mitt förra inlägg!
Jag lovar; allt känns bättre nu👍🏼

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229