Har sovit på saken...

Nu har jag sovit och fått ett nytt perspektiv. Tror jag... 

Jag känner fortfarande samma sak om att vara mamma... Det som varit allt för mig har nu fått sig en knäck. Jag kommer inte att kunna vara den där mamman som ställer upp för sina barn i vått och torrt nu när de blivit vuxna... Jag kommer inte att vara den där fantastiska mormodern/farmodern som är barnvakt och hjälper till med vardagssysslorna. Det gör så förbannat ont!! Jag brukar lägga locket på när tankarna på detta dyker upp. Jag förtränger dem... Men nu öppnades locket lite och jag känner hur det pyser ut... Det gör så ont.
Men jag försöker tränga undan det där onda och skriver om det jag planerade igår.
Min tumme.
Min vänstra tumme är helt obrukbar!! Det finns inte en enda muskel som fungerar i den!! Jag kan inte ens böja den... Kan inte vika in den mot handen... Den är helt stel.
Kan inte byta kanal på fjärrkontrollen. Kan inte låsa upp bilen genom att trycka på nyckeln... Jag kan inte greppa med vänsterhanden överhuvudtaget.
Det är en sån märklig känsla. Min vänstra arm är så tung. Så trött. Det är som att ingenting med den fungerar. Den bara hänger där... Jag har ingen nytta av den.
När jag ligger och äter så står oftast pumpen på min vänstra sida. För att det är så det passar,så vi har möblerat. När pumpen piper och jag ska trycka på touchknapparna så händer ingenting. Jag kan inte trycka tillräckligt hårt för att få tyst på pipandet. Istället måste jag vända runt för att kunna använda höger tumme... Det låter väl som ett i-landsproblem kan man tycka. Men när man inte längre orkar vända sin kropp hursomhelst så är även det en ansträngning som tar en stund... Och så detta pipande...som stressar mig...får inte tyst på det för jag kommer inte åt knapparna...
Låter säkert löjligt för den som är frisk...men att vara sjuk och ständigt bli sämre gör att såna här småsaker blir tunga att hantera... Allt känns tungt just nu.
Jag är så trött. Min kropp gör inte som jag vill. Allt är otroligt tungt och ansträngande. Jag blir ännu tröttare... Orkar inte... 
Igår var det shoppingdag. Jag handlade mat och gjorde andra ärenden. Det blev mycket bilkörning med många stopp. Och det är de där stoppen som är värst... För varje stopp blev det allt jobbigare att gå ur bilen. Vid ett tillfälle fick jag sätta mig tillrätta igen,vänta en stund och sen öppna dörren på nytt och försöka kämpa mig upp och ut... Jag mår fysiskt illa av att hålla på på det där viset! Det är så ansträngande så jag blir så trött,andfådd och svettig. Men ångesten över att en sån enkel sak är så svår och så obehaglig är nästan lika hemsk. Tanken på hur det ser ut när jag kobent sitter där och kämpar och sliter är så "skämmig"!! Ja,jag skäms!! 
Kanske borde jag bara handla mat ena dan och göra små ärenden en annan dag...för att spara på krafterna...? Men grejen är den att jag helst bara vill ha max två sådana här dagar i veckan...ifall jag skulle sprida ut ärendena skulle jag ju bli tvungen att lämna huset mer än 2 ggr/vecka... Det vill jag inte. Orkar inte... För varje gång jag ger mig ut så vill jag ju göra mig i ordning,fixa till håret,sminka mig och försöka se ok ut. Men på sistone har jag faktiskt åkt till Ica utan att sminka mig...det har aldrig hänt förr... Jag har alltid varit noga med att se representabel ut. I alla lägen...
Men nu orkar jag inte ens det längre...
För jag är så trött.
Detta blev mer än ett inlägg om min svaga lilla tumme...

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229