Gör jag fel...?

Just nu känner jag mig lite nere och lite stressad. Jag är nere för att min kropp gör ont. Jag har ont i benet,upp i rumpan och den där mellansätesmuskeln eller vad den nu hette. Mina höfter ömmar och nedre delen av min kropp är sliten och öm. Varför??! IBM innebär ju ingen smärta...så varför?? Vad har jag gjort för fel?! Jag är ju betydligt mer aktiv just nu än jag brukar vara. Min sjukgymnast ringde igår och frågade hur det går med nacken. Och just den känns bättre för tillfället. Och det tror jag beror på att jag är just mer aktiv och rörlig. Det är väl typiskt att jag ska få ont nån annanstans då...

Dessutom så har jag riktigt ont runtomkring min knapp. Det är jätteömt och irriterat. Svider. Men värst är det när jag kopplar till slangen och sen rör mig lite. Då rör det sig ju därinne innanför knappen och det gör skitont. Och så blöder det. Det droppar ju inte blod direkt men istället för den där andra vätskan som brukar läcka ut och bilda hårda flagor på magen så är det nu blod och det ser inte trevligt ut. Jag tvättar och håller det rent. Jag har en grön gasbinda som kallas "sorbact" tror jag. Den lägger jag runt knappen för den ska väl döda bakterier tror jag.
Förhoppningsvis så går det snart över. Jag tänker inte ringa vårdcentralen för detta. Det skulle kännas urlöjligt. Men om det fortsätter in i nästa vecka så blir jag nog tvungen. Vi åker ju till Spanien nästa lördag... 
Det som stressar mig är att det verkar som att många andra med diagnosen IBM tränar så mycket..... Jag har insett det nu i och med Facebookgruppen. Jag har väl förstått det lite innan också eftersom det är flera som skrivit till mig och berättat om hur de lever med IBM. 
Jag har ett litet träningsprogram som jag kan öva på här hemma. Det är mest balans och lite styrka. Men i ärlighetens namn så kan jag inte påstå att jag är så himla duktig på det. Jag kommer ihåg det i några dar och sen glömmer jag bort det...
Jag har alltid fått höra att träning inte är så effektivt för oss med IBM. Jo,vattenträning i varm bassäng ska visst vara ok har jag hört. Det gick jag på i början av min sjukdom. Men det är 4 mil till Värnamo där badet finns. Att ta sig dit och hem "äter" liksom upp hela grejen med den träningen känner jag. Vare sig jag kör själv,vilket känns jobbigt...eller om jag tar bussen. Det går mer än en halv dag för att kunna träna en timme. För mig känns det inte värt det.
Men det är Min känsla. Andra kanske hade tyckt att det vore toppen.
Nej faktum är att jag tycker det är skönt att slippa träna. Jag skulle inte orka med det helt enkelt. Det skulle mer kännas som ett stressmoment att behöva ge mig iväg regelbundet. Ja,jag är väl lat.
Men så läser jag om hur många andra tränar både det ena och det andra och verkar må väl av det. Då blir jag stressad för det!! Varför orkar inte jag??! Är jag bara en lat slöfock?! 
Så hur jag än gör så känner jag mig både stressad och värdelös på samma gång.
Kanske borde jag strunta i vad "alla andra" gör och fokusera på mitt sätt att må bra. För jag mår som bäst när jag får göra saker här hemma,i mitt eget tempo beroende på dagsformen. De dagar jag måste ge mig ut,passa tider och ingå i olika sammanhang blir jag stressad och mår inte alls lika bra. Så även om jag kanske låter mina muskler försvagas onödigt fort så mår hela jag ändå bättre av det. Så hur ska jag göra???
Jag känner mig jättestressad av detta. Gör jag fel??!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229