Go’morron!

Jag kan inte förstå att min läkare kan säga att jag ska glömma LAM... Varför har jag då så svårt att andas fortfarande??! Det gör det inte lätt att bara ”glömma” en sjukdom när den gör sig så påmind. Fast å andra sidan kanske problemen inte kommer ifrån LAM...det resonerades ju lite om att mina lungproblem eventuellt kommer utav muskelproblemen. IBM alltså...
Men helt ärligt så skiter jag fullständigt i VARIFRÅN problemen kommer!! Jag kan bara konstatera faktum; jag har det pissjobbigt med andningen! Punkt slut!
Jag vaknade dessutom med vansinnigt ont kring min bål. Det sitter precis under revbenen. Går ut i sidorna och så bak ut mot skulderbladen. Kanske är det den smärtan som påverkar andningen?! För det är oerhört ansträngt att andas och varje andetag gör ont i ryggen.
Jag äter mina starka värktabletter. 3 ggr/dag. Jag försöker att hoppa över den mitt på dan ibland men då blir eftermiddagen alltför jobbig.
Jag har inte en aning om varför jag har såhär ont. En viss del av smärtan kommer säkert ifrån fallet häromveckan när jag satte mig på rumpan och det kändes som att hela ryggen drogs ihop till halva längden! Men jag hade ju ont innan dess!!
Jag började fundera på hur länge jag haft ont... Då är det ju tur att jag bloggar!! Så jag gick tillbaka och letade. Jag hade väl ett hum om ungefär när det kunde varit... Och nu vet jag att jag började äta de starka värktabletterna den 27/7. Men då hade jag ju haft ont ett tag.
Jag blev även påmind om att jag var väldigt förkyld och hängig i mitten av juli.
Samband??
Anledningen till att jag vill ha lite koll är att jag nu faktiskt funderar på att söka hjälp på vårdcentralen. ”funderar” alltså... Med det inte sagt att jag SKA.
Men jag kan ju inte ringa och säga att jag har väldigt ont utan att berätta om hur länge t.ex.
Detta är faktiskt en av anledningarna till att jag vill åka hem. För hur det än är så känns det tryggt att söka vård på hemmaplan. Även om chansen att träffa en läkare som känner igen mig och min sjukdomshistoria är väldigt liten så känns det ändå bättre. Jag vet ju att sköterskorna på vårdcentralen ”känner mig” och alla mina problem. Det är en trygghet.
Att jag upptäckte att jag varit ganska hängig i nån slags infektion ett par veckor innan den hemska smärtan började kan vara av betydelse. Ifall de börjar fundera på bältros igen.
För det är nånting jag själv funderar lite på. Särskilt när jag kommer på mig själv med att klia mig kring midjan...
Men att det är nånting som inte är som det ska det måste väl även en motsträvig läkare inse... Man kan inte ha såhär ont i två månader utan anledning.
Och idag verkar det vara en av de sämre dagarna. Smärtan och andningen gör mig mycket nedstämd.
Och på nåt vis så tror jag att det här eländiga vädret påverkar mig negativt. Utanför vräker regnet ner och det är nästan så man känner hur fuktigt och rått det är. Trots att jag är inomhus och det egentligen är ganska varmt ute. Det känns rått ändå...Hua!
Nu hoppas jag att tabletten snart börjat verka så att jag kan få nån timme eller två där jag kan slippa det onda och vara uppe och göra lite nytta.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229