Gokväll.

När ungdomarna väl vaknat idag så var det fullt hus här ett tag. Det är mysigt att ha dem här. Är så glad att de över huvud taget Vill vara här och att jag Får vara här. Då skäms väl inte mina barn allt för mycket för mig. Hoppas jag...

Fast det där är en grej jag funderar på. Allteftersom jag får fler och fler hjälpmedel för att klara min vardag så blir det ju mer och mer tydligt att jag inte är riktigt som alla andra. Det är nåt fel på mig... Och även om jag själv nästan kommit över den värsta ångesten över att vara annorlunda. Konstig. Mindre värd... Så kan jag inte låta bli att oroa mig över att mina barn skäms över mig. Hur roligt kan det vara för Alma,19,att ta hem sina kompisar till ett hus där toaletten är handikappsanpassad. Där mamman ligger i soffan och är kopplad till en pump som sitter på en droppställning!! Jag känner ju att hela jag är en stor pinsam företeelse som gör bort mina barn. 
Jag skämdes när jag förklarade att toasitsen är lite annorlunda. Vågade inte möta Almas blick...Så jag vet inte om hon tyckte det var pinsamt och jobbigt... Jag tyckte i alla fall väldigt synd om henne som behövde ha en sån annorlunda mamma närvarande.
Enligt all information om IBM så är det ju flest äldre män som drabbas. Och dom har kanske inte några tonårsbarn som skäms över dem... Men jag vet inte om jag tror på den där statistiken. Om jag ser till vilka som hör av sig till mig och berättar att de också har IBM så är det övervägande kvinnor. Och inte är de så himla gamla heller...
Om det beror på att det är kvinnor i den åldern som läser bloggar och mailar eller om det verkligen är så många fler kvinnor som är drabbade det vet jag naturligtvis inte. Vem är jag som ifrågasätter experternas statistik??? Jag tycker bara det är märkligt att jag har fått kontakt med betydligt fler kvinnor än män...
Jag satt och målade lite i eftermiddags. Hittar nya tekniker hela tiden. Det är så vansinnigt roligt. Men tyvärr inte bra för musklerna. Att sitta på en stol är inte alls bra. Jag funderar på vad jag ska hitta på för att kunna sitta skönt när jag målar. Jag vet egentligen vad som vore allra bäst. Men det tar emot. Det känns inte riktigt bra... Mest på grund av att "så gör man inte"!!
För helst skulle jag vilja sitta i min ställbara säng därhemma. Med mitt ställbara bord framför mig. Jag skulle ställa huvudändan så att jag mer eller mindre satt rakt upp. Och så skulle jag ställa fotändan så att mina knän hissades upp lite.
Det är nog just det jag saknar mest förresten!! När jag saknar min säng... Här ligger jag platt. Det innebär att jag får förbaskat ont i höfterna,fram i låren och bak ut mot skinkan och upp i svanskotan. Jag försöker att stoppa en kudde under knäna men det är inte riktigt samma sak. Jag längtar efter min säng...
Tänk att man aldrig är nöjd va?? Alltid är det nåt man kan gnälla över!!
När jag är hemma längtar jag hit för jag vill slippa trapporna och en massa ansvar. När jag är här saknar jag sängen!! 
Jag tror jag ska ta och skriva en lista på alla för-och nackdelar och sen försöka få med mig alla fördelar på ett och samma ställe. 
Hur svårt kan det va???

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229