Godmorgon....eller..??

Jag har sovit väldigt oroligt inatt! Vaknat varannan timme,varit uppe på toa,druckit vatten,snurrat runt i sängen (vilket är tungt och jobbigt för mig då musklerna inte hjälper till som de ska!)
Det känns fortfarande som att jag har en halsinfektion. Halsen är liksom öm och svider och jag är hes när jag pratar. Men det är väl egentligen inte så konstigt. De har ju kört ner både det ena och det andra genom min strupe. Usch! Blir äcklad och rädd när jag tänker på vad de gjort. Egentligen!
Samtidigt är jag så förbannad på mig själv! Varför skulle jag prompt smaka på den där goda maten?! Men saken är den att jag älskar (älskade!!) halloumi! Och kombinationen med paprikan,löken och tomaterna var fantastisk! 
Men nu är det slutätet!!
Forever and ever!!!
Lite dystert...sorgligt...ledsamt... Men ack så nödvändigt!! 
Och faktum är att bara jag tänker på att försöka äta nånting ger mig rysningar och jag känner obehag! Så nånting bra kommer det kanske ut ur detta trots allt.
Inte nog med att jag är förbannad på mig själv och min dumhet över att jag lyckades göra nånting så klantigt,jag är förbannad på mig själv som slösade bort en hel dag igår! En dag som jag kunde gjort nånting betydligt mer nyttigt och roligt. Jag har ju planer för veckan. Som vanligt har jag ett schema i mitt huvud. Det sprack i och med min otroliga dumhet!! Och det retar mig!! Nu ligger jag en hel dag efter i planeringen!
Men det är det bara jag som vet och har ont av. Fast det räcker ju för att jag ska känna frustration...
Dessutom så tog gårdagen extra hårt på mina krafter. Jag är inte på topp för att uttrycka mig milt.
Jag förstår ifall det låter konstigt att jag blir så trött och mår tjyvens utav "så lite" som det oftast krävs för att däcka mig! Jag tycker själv att det är pinsamt att berätta hur trött jag är och hur mycket jag vilar. Är det verkligen nödvändigt? Är jag inte bara lat?!
Jag fick ju nån slags förklaring när jag fick veta att min lungkapacitet var reducerad till hälften. Det måste ju påverka mig ganska rejält. Klart jag är trött... Klart jag inte orkar så mycket. Det är ju ganska logiskt.
Ändå känner jag mig dum när jag berättar om hur mycket jag vilar och hur lite jag verkligen gör om dagarna. Förstår om jag verkar lat och oduglig...
Och ändå så kan jag inte låta bli att trivas med det. Och det är väl det som är det mest pinsamma!! Vad är jag för en latmask??! 
Men jag tycker om mina små sysslor jag gör här hemma. Jag pysslar och fixar och donar. Jag hinner t.o.m måla och skapa lite emellanåt. Jag har hittat en vardagsrutin som på nåt konstigt sätt passar mig och som jag t.o.m kan känna en viss tillfredsställelse med.
Så hur det än är så trivs jag med mitt (i andra ögons mått) tråkiga och händelselösa liv.
Och idag ska jag göra måndagens och tisdagens sysslor! Ojojojoj!! Det blir stressigt!!
Hihihi,nja det är väl lite överdrivet

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229