God? Morgon.

Jag börjar tröttna på att vakna vid fem om morgnarna. Det är åtminstone en timme för tidigt. Jag kan oftast inte somna om heller utan ligger här och blir lite rastlös. Det är liksom lite för tidigt för att äta. Fast jag kan ju ställa pumpen på 100 ml/h
då tar det 2,5 timme att äta. Då kan jag somna om,eller slumra lite åtminstone. 
Idag måste jag gå upp tidigt och göra mig i ordning. Jag ska vara på vårdcentralen redan 8:45. Lars ska följa med mig för tanken är att han ska lära sig att "kuffa om" min PEG. Då slipper jag ränna till vårdcentralen var o varannan vecka! Förresten
kanske jag inte kommer att behöva kuffa om den så ofta. Vi ska se idag hur det ser ut,sist tyckte sköterskan att det såg ut som att jag inte skulle behöva göra det så ofta. Jag vet inte riktigt hur hon kan se det men litar fullständigt på att hon
vet vad hon talar om. 

Idag kommer jag nog att vara ensam större delen av dagen. Undrar vad jag ska hitta på då!?!?

Nu när luften blivit lättare att andas och temperaturen sjunkit nästan 10 grader så kanske jag orkar sitta i solen lite. Det har ju varit olidligt på sistone och jag har valt vår svala stuga framför att vara ute och plågas. Visst hade det varit härligt
ifall jag kunnat tillbringa tid på stranden istället. Där kan man ju njuta av solen på ett helt annat sätt. Saknar det.... Får en klump i magen när jag tänker på vad jag missar. Jag vill ju också vara en del av det där... Sol och bad på stranden.
After beach. Grillkvällar. Vin och goda drinkar...

Men nej. Det funkar inte.

Jag står som vanligt vid sidan om och betraktar livet som "alla andra" lever och verkar njuta av. Det gör ont.

Men snart är semestern över och "alla andra" återgår till sina jobb och hektiska vardag. Då behöver jag inte lida av min avundsjuka. Då kan jag sitta här i min ensamhet och känna ett visst lugn och nån slags tillfredsställelse. Hur konstigt
det än kan låta...

Men jag har ju på nåt konstigt sätt börjat acceptera min situation och kan trots allt se att det är bra för mig att leva det där stillsamma och lite tråkiga livet. Det är helt ok. 

Faktiskt.

Men visst hade jag hellre varit frisk och levt ett aktivt liv!! Missförstå mig inte!! Men nu är det som det är och jag måste ju lära mig att leva mitt liv efter de förutsättningar som Jag har. Och det börjar jag lära mig. 

Tror jag.

Tills jag stöter på nästa hinder...

De kommer ganska tätt nu tycker jag. Hinner inte riktigt komma i takt emellan dem.

Jaja,det är som det är! Jag får göra som jag brukar:

Gilla läget!!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229