Framtidsgrubblerier mm...

Idag måste vi ta ett rejält tag med dammsugaren och dammtrasan!! Igårkväll bestämde vi oss för att svepa över mittenvåningen ordentligt. Här är verkligen dammigt och det känns ofräscht och på gränsen till äckligt!! Men hjälps vi åt så tar det max en timme skulle jag tro. Med glädje och lättnad tänker jag lämna dammsugaren i Lars händer. För det har ju blivit ett problem..att dammsuga. Jag orkar liksom inte...hela kroppen protesterar. 
Det känns som att jag är inne i en slags försämringsprocess just nu. Allt har blivit så tungt. Att lyfta armen,att lyfta benet,att böja ner och sen böja upp kroppen... Det är hemskt att behöva gå uppför trappan till övervåningen och sovrummet varje kväll. Att plocka ur diskmaskinen känns så osäkert,rädd att porslinet ska glida ur händerna. Jobbigt att böja mig ner för att hämta disk och sen resa mig för att ställa upp det i skåpen...
Att gå utomhus gör mig rädd och osäker,livrädd för att ramla. Som tur är så är det regnigt och blött istället för snö och halka. Att ta mig i och ur en bil blir allt svårare. 
Jag har börjat fundera på fler hjälpmedel. Vill inte BE om det,känner mig som en tiggare. Hatar att vara hjälplös och en belastning för både familj och samhället... Vill inte vara den där som äter skattepengar. Känner mig inte som en "sån". Jag vill göra rätt för mig och inte klassas som snyltare. 
Men nog finns det hjälpmedel som skulle underlätta mitt liv...
Dessutom borde vi ta en allvarlig funderare på om vi verkligen ska bo kvar i detta onödigt stora hus som dessutom är nästintill omöjligt att handikappanpassa utan att fördärva hela huset... Tänker fortfarande på den idiotiska idén om ombyggnation som mannen på kommunen föreslog. Ja den var så urbota dum så jag vet inte om jag ska skratta eller gråta!! 
Men att finna ett boende i lagom storlek,med allt i ett plan,hiss om det är lägenhet,och annat som passar mig och min situation,det är inte lätt. Särskilt inte i Anderstorp... Dessutom är det oftast svindyrt...speciellt att bo i en modern lägenhet.
Bor man i ett hus som vi ägt i snart 25 år så bor man ganska billigt. Men omodernt...och olämpligt för en sån som mig.
Ja detta är sånt som snurrar i mitt huvud när jag ligger och äter och inte har mobilen eller teckningsblocket i händerna.
Jag tror att jag inför 2018 verkligen måste tänka ordentligt på mitt liv,min framtid och hur jag ska göra livet lättare att leva. Länge...
Det blir en utmaning!


Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229