...fortsättning....

Nu är det tidig morgon. 1a advent. I mitt fönster har jag en ljusstake. Mysigt.
De var nyss här inne och tog lite prover,tempen,blodtrycket,syresättningen mm. Allt var bra. Så varför är jag då här??!
Visserligen har jag det bra här. Är omhändertagen och känner mig trygg.
Men faktum är att jag känner mig så långtifrån frisk man kan. Jag är verkligen sjuk. Och frågan är ifall jag nånsin blir så ”frisk” som jag var innan det här hände.
Att jag inte längre kan dricka känns oerhört trist. Att inte kunna äta har jag acceptera på nåt konstigt sätt. Kan t.o.m tycka det är skönt att slippa ibland.
Men att inte kunna dricka! Alls!!! Det känns oerhört sorgligt och ledsamt. Jag är ju ofta väldigt törstig. Jag lever ju på bubbelvatten och sondnäring. Jag dricker nog ca 2,5 liter vatten varje dag. Det är bra med Sodastream.
Jag har inte kunnat dricka många ml sen jag hamnade här. Jag vet inte ifall strupen förstörts av slangarna som var överallt när jag låg i respiratorn eller om det är såhär det kommer att bli nu. För alltid! Usch jag vill inte tänka tanken ens... Jag älskar ju mitt bubbelvatten. Det är ju liksom det sista jag har kvar i mat/dryckväg.
Lördagen var rätt ok faktiskt. Jag fick hjälp att duscha👍🏼 Kände mig ganska smutsig... Att få hjälp att duscha känns lite förödmjukande. Att sitta naken på en duschstol och låta nån annan tvätta mig. Men vet ni vad?! Jag bryr mig inte längre!! Jag har inget att skämmas för. Jag är en sjuk och eländig medelålders kvinna med hängbröst och celluliter! Jag är för sjuk för att tänka på att min kropp inte ser så kul ut (eller det kanske är det den gör???!!😂)
Så det kändes helt ok att bli tvättad av en av de äldre sköterskorna här. För att inte tala om hur skönt det kändes efteråt!! Jag luktade inte längre pyton!
Lars och Ebba (ja hon har kommit hem ifrån Norge💞) var här och lämnade lite toalettsaker samt mer sondnäring. Men jag fick ju inte träffa dem. De ringde när de stod utanför och då bad jag en sköterska hämta mina grejer och hälsa till dem😢 Jag saknar dem så.... Hela min stora familj som jag älskar så mycket och längtar efter så... När ska vi kunna ses igen??!😭
Trots att jag kände mig lite ledsen just efter stt de varit hör med grejerna så kände jag mig även glad. Konstigt va? Men jag var glad för att jag kände att jag håller på att börja må lite bättre. Det går nog trots allt åt rätt håll.
Fast när jag sen skulle hosta i helvetesmaskinen så kände jag mig sjuk igen! Jag fick upp såna rejäla slemklumpar så man undrar ju var de får plats egentligen?? Det tar liksom inte slut riktigt heller. Till slut kommer det bara upp skum men vi får oftast avbryta när jag skummat upp lite i munnen som går att torka bort eller suga upp med en sug. Då är det liksom slut på slemmet.
Det är vidrigt äckligt. Men gör så gott.
Jag frågade nån igår vad de tror att allt detta beror på,slembildningen och sjukkänslan... Men ingen har nåt svar på det. Så jag får väl härda ut.
Idag vaknade jag vid fem. Då hade jag varit vaken vid två också. Jag fick i mig en spruta vatten vid båda tillfällena. Jag tryckte på larmknappen vid femtiden för jag tänkte vi kunde koppla mig till pumpen. Men just då hade de det väldigt stressigt. Så vid sextiden kom de och hjälpte mig med den. Nu ligger jag här ocv äter och filosoferar. Kanske skulle blunda lite. Vila är ju trots allt bästa medicinen. Och sömn gör mig gott.
Hörs senare!

Gillar

Kommentarer

Anna Roos
,

Fina Ursula. Tack för att du bloggar och delar med dej av både glädjeämnen och sorger. Kramar till dej ♡

attlevamedibm
attlevamedibm,

Tack snälla goa Anna❤️Jag fattar inte att nån orkar läsa allt negativt jag skriver men det gör mig gott☺️ Och kommentarer som denna ger mig lite mer energi att orka fortsätta klaga😉 kram kram

nouw.com/attlevamedibm