För mycket snack!

Klockan är mycket men jag vill ändå skriva ett litet inlägg.
Idag har en försämring verkligen blivit tydlig för mig. Jag har märkt det många gånger men tänkt att det nog bara är nåt jag får för mig...
Men ikväll kan jag inte ignorera det faktum att jag har fått väldigt svårt att tala en lite längre stund. Jag får ofta ta en paus mitt i en mening för att hämta andan. Det känns som att luften tar slut och jag går nästan upp i falsett.
Och idag har jag pratat i telefonen flera gånger. Det tog musten ur mig fullständigt!
Det började redan på morgonen när hemtjänsten var här och hjälpte mig med hostningen. Hon som var här idag har jag väldigt lätt för att prata med . Och hon verkar ha lätt för att prata med mig också. Vi glömmer nästan bort att hosta emellanåt.
Och även om hon pratade mer så var jag inte långt efter. Vi babblade på bägge två.
Jag kände hur mitt tal blev alltmer otydligt allt eftersom. Det är så jobbigt...det gör mig ledsen.
Jag har även ringt och beställt sondnäring mm. Då blir det ju också en del snack. Dessutom så anstränger jag mig så hårt när jag t.ex ska beställa grejer. Vill ju inte att det blir fel....
Men även i detta samtal fick jag ta märkliga små pauser mitt i en mening eller på nåt annat konstigt ställe. Jag tycker själv att det är jobbigt när talet inte flyter på utan blir hackigt och stötvis. Jag tycker faktiskt att det är pinsamt.
I eftermiddag har jag även pratat med dottern som är i Norge samt med min moster.
Såna samtal har ju en tendens att bli lite långa och jag vill inte alltid vara den som avslutar dem. Men när jag får svårt att ta riktiga andetag så har jag inte mycket val. Jag tycker ändå att jag härdade med ganska länge ikväll.
Men därefter var jag helt knockad! Pulsen var hög och andningen tung. Jag orkade inte ta ett djupt andetag utan fick andas ojämnt. Bara det var ju ansträngande.
Imorgon får jag nog vara tyst...

Gillar

Kommentarer