Filmkväll.

Vi har tittat på en film ikväll. Hittade inget skoj på de vanliga kanalerna men så började en film på Canal+. "Livet efter dig". En underbar film. Fin,varm och sorglig. Mina tårar rann och jag kände en sån sorg inom mig. För det fanns känslor i filmen som jag så väl kände igen. 

Filmen handlar om en ung man som blir förlamad ifrån halsen och ner. Hans föräldrar anställer en tjej som hans personliga assistent och så får man följa dem. Killen mår väldigt dåligt av att hans liv förändrats,han ser inget positivt i livet och har bestämt sig för att avsluta sitt liv på en klinik i Schweiz. Även om hans situation är så mycket värre än min och han mår ännu sämre psykiskt så kände jag igen hans tankar och känslor så väl. Det var som att han beskrev mina känslor ibland. Den där uppgivenheten,hopplösheten... Det grep tag i mig på ett väldigt starkt sätt emellanåt. Ja,jag grät. Snyftade och bar mig åt..
Men samtidigt var filmen så varm och fin så känslan man tog med sig ifrån den var inte enbart sorgsen. 
För mig var nog igenkänningsfaktorn det allra starkaste ändå.
Alma har kommit hem! Skönt
Hon har haft en jättebra resa men har blivit förkyld. För en mamma (ja säkert för en pappa också) är det så skönt när ens barn är hemma i "tryggheten" (finns det nån sån??) En hel del oro har försvunnit ifrån mig.
Idag har jag tillbringat ganska mycket tid i källaren. Jag kan nog påstå att nu är det uppröjt efter studenten! Det har tagit två veckor men nu så

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229