Envis och tjurig.

Ja det är jag det. Jag är så fruktansvärt tjurig och ibland är det inte en nackdel. Det är den här tjurigheten och envisheten som gör att jag fortfarande uppfattas som en kämpe. Fast jag själv har svårt att se mig som en kämpe. För mig är det en stark
person som går genom eld och vatten för att nå sitt mål. Och sån är jag verkligen inte. Men tjurig och envis kan jag mer känna igen mig i. 
Så med det inom mig orkade jag resa mig ur sängen ikväll. Förflytta mig till soffan och titta på tv tillsammans med min käre gubbe. Sonen och sonhustrun var ute och åt med en kompis ikväll och när de kom hem gick de ner till sitt. Och trots att jag
vilat nästan hela dan och slappat i soffan ikväll så känner jag mig trött nu. Jag känner att jag har nåt skit i kroppen,är matt och seg. Tog tempen i eftermiddags när jag låg här och svettades och frös,termometern visade 38,2 men sen dog den. Slut
på batteri... Så jag litar inte riktigt på den. Men nog kände jag mig febrig. Det gör jag inte nu. Jag är bara hängig och känner mig förkyld. 

Fan också!! Jag borde inte bli förkyld.

Jag hoppas att det bara är en tillfällig svacka som gått över imorgon. Ibland blir det ju så...eller är det ett önsketänkande??

Nej nu är det hög tid att släcka och sätta igång en godnattsaga

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229