En vecka på sjukhus!

Det är måndag morgon. Och i eftermiddag har det gått en vecka sen jag kom till sjukhuset. En vecka som jag har lite diffusa minnen ifrån. Dagarna flyter ihop och tiden då jag låg i respirator är ju en slags ”icke-tid”.
Jag börjar få lite distans till det nu och tankarna är ganska mörka. Hur farligt var det? Var det nån gång ”nära”...? Ja sånt snurrar där inne. Usch...
Men för att vara mer positiv så kan jag berätta att söndagen var en hyfsad dag. Bästa dagen hittills. Jag började känna mig lite ”normal” (i mina ögon mätt) Även om kroppen är medtagen. Mer än man kan ana....
Den underbara personalen här säger att det inte alls är konstigt. För det första så tar det oerhört mycket på krafterna att ligga just i respirator. Fråga mig inte varför. Men det säger de till mig ofta. Dessutom så orkar jag inte riktigt äta full mängd mat varje dag. Jag gör ju inte åt nån energi så hur ska jag då kunna trycka i mig lika mycket ”mat” som jag vanligtvis gör?! Jag brukar äta 3 flaskor á 500 ml sondnäring varje dag. Nu kommer jag upp i 2-2,5. Skulle tro att jag tappar både vikt och ännu fler muskler förtvinar när jag ligger här.
Men idag vaknade jag vid strax efter 4 men kunde inte somna om så efter en timma fick jag be om hjälp att starta pumpen. Den de har här är av ett annat märke och jag vet inte hur den funkar. Så jag måste tyvärr be om hjälp.
Jag har fått ändra mig i den frågan ännu mer och blivit tvungen att be om hjälp flera gånger om dagen. Det tar emot ska ni veta!
Bara den att man inte kan resa sig ifrån toalettstolen själv är jobbigt. Behöva ringa på klockan och säga ”färdig” typ...
Nej usch så trött jag känner mig. Jag tror jag blundar en stund till.

Gillar

Kommentarer