Det är kallt!

Jag skrev ett långt inlägg igårkväll men nånting hände! Det bara försvann! Jag vet inte ifall det var jag som råkade trycka på nånting eller om mobilen fick fnatt helt enkelt. Den är nämligen lite opålitlig ibland,låter bli att göra vad jag vill osv... Jag har uppdaterat den idag så jag hoppas den sköter sig ikväll.
Gårdagens inlägg handlade nog mycket om hur jag avskyr kylan. Jag har för mig att jag gjorde en lång utläggning om det. Jag låter bli det ikväll.
Kylan gör mig slö. Jag tappar helt lusten att göra nånting. Det är som att jag helst skulle vilja krypa in under täcket och bara ligga där tills eländet är över.
Ja ungefär som att gå i ide. Som björnarna gör. ”Björn” på latin heter Ursus. Ursula betyder ”den lilla björninnan”.
Jag tror att mitt namn och dess betydelse fått mig att hata vinter så mycket. Jag vill ju hellre krypa in i nånting varmt och skönt och vänta på att våren kommer...
Tänk förra vintern. Då var vi i underbara Nerja hela vintern. Den bästa vintern jag nånsin upplevt!
2,5 månads vår-och försommarväder!☀️

Usch vad jag längtar dit...😢
Vi hade ju bestämt att hädanefter ska vi aldrig nånsin mer tillbringa en vinter i Sverige. Men så kom det en j-la pandemi och vände uppochner på hela världen. Vem vet när vi kan börja leva som vanligt igen?! Om ”som vanligt” nu nånsin kommer att bli... Antagligen blir det aldrig som förut igen. Att detta händer vår värld nu är ju en fruktansvärd katastrof! En katastrof som är svår att greppa och förstå innebörden av. Jag känner mig väldigt ledsen och nedstämd utav allt som händer nu. Jag tappar lusten till det mesta. Att jag dessutom känner mig så sjuk och eländig gör ju knappast saken bättre.
Det är inte lätt att känna någon glädje som läget är just nu. Och till råga på allt så är det fruktansvärt kallt också... Kan det bli värre???!

Gillar