Bättre idag!

Ja idag har jag känt mig lite bättre. Är väl inte på topp direkt men heller inte sängliggande. Och tack o lov så har magen rättat sig till. Så det var nog rena tillfälligheten att den började krångla precis när jag bytt konsistens på min mat. Jag fortsätter att äta pulvermaten. Jag antecknar varje gång jag tar av pulvermaten för att på så vis få lite koll på hur många ”måltider” en burk med sondmatspulver räcker till. Det gäller ju att ha någorlunda koll på hur mycket sondmat vi måste ta med ner till Spanien.
Jag måste erkänna att jag blev orolig när magen kollapsade igår. Första tanken var naturligtvis att det berodde på pulvermaten. Och om det hade berott på den så hade allting blivit så mycket mer besvärligt. Färdigblandad sondmat väger ju betydligt mer än pulvret så det är ju ganska besvärligt att få med tillräckligt med mat på planet. Så just nu håller vi på med ett vetenskapligt test😉hihi.
Jag har hållt mig inomhus idag. Och lär nog stanna inne även imorgon. Anledningen är givetvis vintern. Denna förhatliga årstid som provocerar mig till okontrollerbar ilska och frustration.
Utanför vårt hus var det blankis mitt på dan idag. PostNord hade ju missat att få med sig alla paket med sondmat och slangar i fredags så jag blev tvungen att ringa och klaga (avskyr sånt,konflikträdd som jag är!) Men idag kom en postbil och backade upp på vår garageuppfart som är en backe. Killen klev ur och hämtade mina paket. På väg fram till mig höll han på att dratta på ändan två gånger. På backen glittrade det av iskristaller och fruset underkylt regn...
Jag får riktiga obehagskänslor när jag ser sånt. Och det går ilningar genom min kropp. Bara tanken på att behöva gå ut gör mig livrädd. Och det är som att det knyter sig i mitt bröst. Jag är på riktigt livrädd för att gå ut såhär års...
Visst,jag har aldrig gillat vinter med snö och is. Men sen jag fått IBM så har det blivit betydligt värre. Svagheterna som IBM för med sig är verkligen ingenting som passar ihop med kyla,is,snö och halka...
För det första så är jag ju livrädd för att ramla!! Skulle jag halka på en isfläck så är det ju kört sen. Jag skulle inte komma upp. Och om nån ovan skulle försöka hjälpa mig så är risken stor att vi båda två damper ner i backen istället. Jag har ju absolut ingenting att hjälpa till med.
Så jag får göra som björnarna gör; gå i ide. Sova tills ljuset och värmen börjar smyga sig fram. Det finns väl en anledning till att jag heter Ursula som betyder den lilla björninnan.
Och apropå rädslor; jag har blivit allt mer rädd för att röra mig inomhus också. Jag känner mig inte trygg. Inte säker. Jag upplever det som att min balans försämrats. Men jag vet inte ifall det är den som ändrats eller om det är musklerna som inte längre orkar hjälpa och stötta min arma kropp...
Ja. Som vanligt så innebär vintern,kylan och allt som hör därtill,att jag mår sämre...
Men tänk ändå att jag kommer att få slippa månaden januari i Sverige! Kanske,förhoppningsvis!,även februari.
Om allt blir som planerat så ska jag få checka av en dröm jag haft i många år
Att slippa uppleva vintern i allmänhet men februari i synnerhet✔️

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229