SÄSONGSVILA HÄR MED

Hejsan!

Då tänkte även jag, Malin, kika in här och skriva några rader. Sedan en vecka tillbaka har också jag säsongsvila, något som jag ärligt talat tycker är jättejobbigt... Nog kan det vara skönt att få ett avbrott från den där hårda träningen, ladda om både fysiskt, psykiskt och passa på att hinna göra lite annat på kvällarna, men det där med att vila helt är inte min grej. Känner mig inte alls som mig själv när jag inte tränar. Om ett par dagar ska jag i alla fall få börja jogga lite lätt igen vilket jag ser fram mot. Därefter väntar en ordentlig uppbyggnad inför 2019 för min del, med både en terrängsäsong och inomhussäsong på vägen. Jag valde ju att avstå inomhussäsongen ifjol men i år är planen att tävla vilket ska bli väldigt roligt!

I likhet med Madde kan jag säga att min sommarsäsong har varit lite som en berg- och dalbana... Efter att jag blev sjuk i våras har det varit lite tufft att komma i form igen. Vissa pass har kroppen känts fantastiskt bra, andra har den inte samarbetat alls. Samma sak gällande de tävlingar jag sprungit. Lagom till SM i Eskilstuna, där jag sprang 5000 och 10000, fick vi i alla fall ordning på formen på allvar igen. Tyvärr blev 5000 ett rent taktiklopp där jag inte alls kunde göra mig själv rättvisa. På 10000 däremot hade jag stora förväntningar på mig själv, som jag tyvärr inte heller riktigt lyckades leva upp till. Det kändes hur bra som helst i 8 km, men då skruvades farten upp och jag var chanslös att följa med i tätstriden. Tappade även mycket fart på slutvarven och kom in som femma på 35.31. Direkt efter var jag väldigt ledsen och besviken, men med lite distans till det hela tycker jag ändå att det var årets bästa lopp och känns bra att ha med inför framtiden. Jag är säker på att jag hade ett PB på både 5000 och 10000 i kroppen så jag hoppas att få till det nästa år.

Efter SM gick ju de flesta av mina träningskompisar på vila, men eftersom jag ju precis kände att kroppen börjat samarbeta igen valde vi att vänta några veckor till och då även få in den där halvmaran jag inte kunde springa i våras. Valet av tävling blev min moderklubbs lopp Istrun som gick förra lördagen. Eftersom det är ett litet lopp med få deltagare sprang jag ensam i princip hela vägen, men banan är flack och lättlöpt och jag kände mig väldigt stark hela vägen så det gjorde inte så mycket. Det hela ledde till en seger och ett nästpers med 1.18.49. Även där känner jag att jag nog hade haft ett PB i kroppen om jag sprungit ett annat lopp med lite draghjälp, men det får bli nästa år det också.

Så summa sumarum fick jag till slut ett godkänt avslut på 2018 men med betydligt högre förväntningar på 2019.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229