Vill du dejta mig?

Jag vill komma igång och dejta igen fast jag har kommit lite ur fas och just nu är det Corona. Det slog mig häromdagen att jag inte är en ungdom längre (fyller 31 på söndag) och om jag ska kunna bilda familj i framtiden bör jag komma igång med ett dejtande nu med det samma.

Anledningen till att jag tagit en paus från killar är att jag upplevt för mycket okunskap och att dom bara är ute efter en sak – min kropp. Det tilltalar inte mig det minsta och när jag får samma kommentarer av ett 30 tal killar, tröttnar både jag och min ADHD. Kommentarer som ”Sover du med dina assistenter?”. Den kommentaren är verkligen sjukt frustrerande.

Jag vet vad jag vill ha och kanske finns den där självsäkra och medvetna killen där ute och väntar. Han som låter mig vara jag som mig och ser mer än mitt skal och mina diagnoser. Om jag sedan är sambotypen eller inte kommer att visa sig. Jag vet att jag är i behov av extremt mycket egen tid och att jag inte är den översociala typen som gillar att snacka. Jag tycker många gånger att det snackas för mycket och i onödan om allt och ingenting. Konkret och tydlig kommunikation fungerar bäst för mig. Jag har aldrig haft en partner och jag har inte heller bott med en annan människa, förutom mina assistenter. Det gör att jag saknar erfarenhet och inte vet om jag skulle kunna bo med en partner. Även om jag är en lösningsfokuserad ung kvinna som säger att allt är möjligt, tror jag att särbo är en bra start. Förändringar är dessutom jobbigt för mina NPF-diagnoser. Allt behöver ske i små steg om det ska kunna fungera på lång sikt. Mina diagnoser behöver tid för att lära känna och jag vill också ge min framtida partner möjligheten att få tid att lära känna mig. Båda ska vilja satsa på ett vi. Hur det sedan sker lär väl visa sig, hoppas jag.

Vill du dejta mig?

Gillar

Kommentarer