Starten på något nytt

Alla positiva kommentarer jag fick efter Nyhetsmorgon har fått mig att inse att det var många människor som kollade på just mig. Det var en kort och väldigt intensiv intervju och jag hann inte säga allt jag skulle ha velat säga. Det finns väldigt mycket mer att synliggöra enligt mig. Till exempel vad som sker ”på riktigt” i verkligheten. Jag kan förstå att det inte är lätt att få med allt via en intervju då det finns en begränsad tid eftersom det finns fler som har saker dom vill förmedla. För att jag skall kunna synliggöra mer av mitt liv, livets händelser, behövs mycket tid, engagemang och kraft. Nyhetsmorgon var i alla fall en bra start och jag hoppas innerligt att jag öppnade upp människors tankesätt. Även om min upplevelse är att det fortfarande finns en hel del okunskap och rädsla för olikheter.

Mitt i allt med Nyhetsmorgon, som i övrigt blev en succé på TV4’s sociala medier, glömde jag bort att lyfta något som jag anser är viktigt. Jag hade tänkt ta upp det här med min medvetenhet om att jag hamnar i det som kallas affekter och jag hade tänkt berätta lite om hur och vad det är som sker inuti mig när jag hamnar i en affekt. För mig är det otroligt viktigt att synliggöra detta med affekter eftersom många upplevt mig arg när det i själva verket handlar om att min hjärnstress är på max. Det blir som en kortslutning på grund av olika saker som triggar igång stressen. Jag skäms oftast inte för att jag har affekter, jag skäms mer över samhällets sätt att döma ut mig och fler människor utan att dom vet vad det är som sker på riktigt.

Något jag märkte av dom kommenterar jag fick var att människor gillade det jag sa och lyfte upp mig just i stunden. Väldigt många säger att det är viktigt och att jag är en stark förebild och det känns som om många också menar det. Sedan går det några dagar och allt liksom rinner ut i sanden, det verkar som om det glöms bort och den förändring jag hoppas på uteblir. Många tycker det behöver synliggöras ännu mer men få verkar agera för det på riktigt. Det är som om dom flesta pratar om det, men få skapar möjligheter för människor som på ett eller annat sätt upplevs ”olika”. Muren jag helst vill riva verkar ibland bli ännu tjockare eller så säger dom bara ”vad duktig du är” och så stannar det där. Vilket är egentligen synd eftersom jag upplever att majoriteten är med mig men i verkligheten händer det inget.

Samtidigt så är jag van att mötas av stängda dörrar. Samhället verkar inte riktigt redo för personer som mig. Ändå vet jag att jag är redo. Jag är stark och jag kommer att hitta fler vägar som gör det möjligt för mig att sprida den kunskap jag anser är viktig.

Det är och förblir min livsuppgift att förändra både samhället och människors bemötande till det bästa för alla människor, inte minst för oss med både synliga och osynliga funktionsvariationer.

Tack!

#personligassistans #tackvareassistansen #räddalss #intesåkonstigt #allalikaallaolika #lågaffektivtbemötande #myndigheter

Gillar

Kommentarer