Omedvetet maktmissbruk

Att leva fri som mig blir lätt en aning begränsat.Med det menar jag att det är väldigt speciellt och att det emellanåt tar på krafterna vilket gör mig helt snurrig. Jag har personliga assistenter dygnet runt. Vid det här laget så tror jag att du vet att jag har ADHD och Autism och att jag reagerar och agerar allt som oftast på impuls.

En sak som jag själv tycker är konstigt är att jag inom mig kan tänka en sak och sedan kommer ut något helt annat ur munnen på mig. Jag är väldigt medveten om min egen impuls och jag vet att den reagerar av sig själv och jag önskar att jag kunde stoppa impulsen. Det som sker är att jag av någon konstig anledning lyckas hamna i situationer där jag liksom ”testar” hur långt jag kan gå verbalt. Jag vet logiskt att det är fel, ändå gör jag det. Allt sker av sig själv och oftast med den assistent som är svagast mentalt, den assistent som har svårt att vara tryggheten för mig och det mina diagnoser behöver. Det upplevs oftast av andra som en form av maktmissbruk och på ett sätt kanske det är det även om jag själv inte vet vad som händer, när och varför. Med tanken tycker jag också att det känns fel, ändå händer det gång på gång.

På senare tid har jag ett superbra assistansteam som jag klickar väldigt bra med. Likt förbannat ska mina diagnoser triggas av den ”svagaste/mest obalanserade” assistenten och jag retar upp mig på småsaker. Det kan vara bagateller som att personen är finsk, jobbar för sällan eller är för ung eller känns ”fel” på något sätt.

Jag har ett verktyg som går ut på att jag ska andas istället för att ”gå på” men det går oftast sådär eftersom jag sällan vet i förväg att det kommer att ske. Mitt omedvetna maktmissbruk tar över och den onda cirkeln triggas igång på nolltid. Jag vet att jag borde andas, ta ett steg bakåt och lita på att min assistent har koll på läget men jag hamnar på något märkligt sätt i ett onödigt kontrollbehov istället. Det är som om jag dras med i något osynligt som tar över och att det också tar kontrollen över mig. Vår arbetsledare brukar säga stopp i viljan att försöka få mig att bli lugn och då skapas affekt efter affekt mot henne istället. Framförallt om hon är stressad eller i obalans för egentligen vet hon att hon inte ska säga STOPP till mig då jag redan är på gång in i en affekt. Jag gör det inte med flit och jag önskar att jag slapp hamna i den känslan som låser mig.

Jag vet att dom som jobbar hos mig också är människor och att dom kan ha sina dåliga dagar men det är svårt. Det känns många gånger som att det är mitt fel samtidigt som jag vet att det är mina diagnoser som kräver en trygg miljö med assistenter som också är trygga och balanserade. På något märkligt sätt känns det ändå som om det är jag som får skulden. Skulle jag inte säga fula ord så skulle människor inte reagera och från min sida sett så är det oftast deras beteende som får mig att reagera på impuls och säga fula ord. Kanske behöver vi hitta fler verktyg för mig och mitt liv?

Att vara beroende av människor är inte alltid så lätt, ska ni veta.

#personligassistans #tackvareassistansen #räddalss #intesåkonstigt #allalikaallaolika #lågaffektivtbemötande #myndigheter

Gillar

Kommentarer