Länge sen jag la upp något här. Men jag känner mest för att få skriva av mig. Varje dag tvivlar jag på mig själv. Borde jag äta det där? Är jag inte lite för mätt? Borde jag inte gå och spy? Kommer jag tappa muskelmassa nu? Ligger jag på för stort underskott?

Ja, nu sitter jag här 09.38 en lördag och äter frukost innan helgjobbet. Vanligtvis äter jag inte frukost då jag inte vill hamna där jag var innan. Nämligen må illa om jag INTE åt det. Men nu på sistone har jag börjat springa intervaller innan skolan och därefter inte ätit frukost, ändå klarat mig fint. Därför får jag ångest över att jag sitter och gnager på en proteinbar på 200kcal utan tillsatt socker. Jag brottas just nu med tankarna om att -jävlar, det är 200kcal i den och jag ska bara jobba i 4 tim och -jävlar jag får inte ligga på för lågt underskott. Men jag kommer äta hela ändå, men ingen lunch och helst sallad till middag. Målet för dagen, precis som alla andra dagar oavsett gym eller intervaller, är att ligga på MAX 1000 per dag.

Gillar

Kommentarer

Jag håller i en glaskula.

Glaskulan fylls med saker jag måste göra, ångest, stress och press.

Men så fort jag kliver av bussen från skolan, tappar jag den sköra glaskulan

Stressen och pressen kommer tillbaka och alla måsten skjuts fram. 

Allt blir precis som innan.

Förtrollningen är bruten.

Gillar

Kommentarer

Jag får ångest så fort jag inte gör det jag måste

Ångest, när jag inte gör det jag hade velat

Ångest, när jag inte följer schemat

Ångest, när jag får påminnelse

Ångest, över att bryta ihop

Ångest, av vänner

Ångest



Gillar

Kommentarer