Efter en förfrågan så väljer jag att uppmärksamma Skyltmaxs samarbete med Mind utan att ersättning utgår. Jag får inte betalt för klick. Jag har dock mottagit några av dekalerna ifråga för att kunna ta bilder.

Hej alla ni som fortfarande tittar in! Jag vill berätta för er om en man som hette David och kampanjen #detsynsinte som Skyltmax.se lanserat i samarbete med Mind.

Med hjälp av klisterdekalerdekaler med hashtaggen #detsynsinte, som går att köpa HÄR, vill Skyltmax öka kunskapen och minska skammen associerad till psykisk ohälsa. Hela beloppet går oavkortat till föreningen Mind.

Så här skriver Skyltmax i sin pressrelease:

”Syftet är att öka kunskapen om och minska skammen kring psykisk ohälsa. Med hjälp av dekaler uppmuntrar Skyltmax människor till att våga prata om en idag tabubelagd sjukdom och hjälpa till i arbetet mot psykisk ohälsa.”

2008 grundade kusinerna David Engstrand och John Eskilsson ett företag. David hade fått idén att låta kunder designa egna skyltar online efter att ha insett att möjligheten till detta var begränsad. Med en bakgrund i programmering kunde han snabbt skapa en programvara som möjliggjorde detta. Skyltmax fick företaget heta och det växte snabbt och blev mycket framgångsrikt!

Allt borde varit frid och fröjd men verkligheten var annorlunda. Efter bara något år drabbades David av psykisk ohälsa. På sin hemsida beskriver företaget Davids tillstånd: ”Sjukdomen förändrade hans liv. Han blev på många sätt bestulen på själva meningen med livet. Efter två år med sjukdomen avslutade David själv sitt liv."

Personer med psykisk ohälsa brottas ofta med fördomen att dom på något vis är svaga, lata och oengagerade personer. Att det på något vis är dessa personlighetsdrag som har orsakat sjukdomen och att dom delvis får skylla sig själva som inte ”rycker upp sig” och ”tänker positivt”. Det är fruktansvärt förnedrande för oss drabbade. David var en väldigt framgångsrik och dedikerad person. Inte alls en sådan person som fördomsfulla vill göra gällande när dom pratar om drabbade av psykisk ohälsa. Därför är Davids historia så viktig att sprida, för att visa att vem som helst verkligen kan bli drabbad och för att minska tabun. Så vi kan börja prata om det utan att skämmas.

Många lider i det tysta, det har både jag och ni, mina läsare, själva upplevt. Allt kan verka bra på utåt när det är annorlunda på insidan. För att hedra David och er startades kampanjen #detsynsinte av Skyltmax i samarbete med föreningen Mind.

Många av er har jättebra välskrivna bloggar så uppmärksamma kampanjen ni också! Det räcker att skriva något kort, använd länken till Skyltmax som finns i början av texten och använd hashtaggen #detsynsinte. Ni kan också bara länka till det här inlägget om ni vill. Berätta gärna i kommentarerna om ni väljer att uppmärksamma!

Hej!
Jag vet att det är många som fortfarande tittar in här! Jag vill bara berätta att jag mår bara bra. Mitt förbättrade hälsotillstånd gör att jag överanstränger mig ibland, men det går över. Jag behöver lära mig hur mycket jag orkar. Jag åkte nyligen till Sala över en natt och sen till Västerås över nästa natt för att hälsa på min syster och mamma. Det blev alldeles för mycket. Jag mådde skit i två dygn med värk, ångest, frossa och hudreaktioner. Men nu är det bra igen. Jag umgås mycket med vänner, vi spelar mest rollspel och brädspel. Jag har börjat en skrivarcirkel med några andra vänner. Vi visar varandra våra texter och ger kritik och tips. Det är jättekul! Jag har tagit på mig ansvaret att det blir ordentlig mat här hemma dom flesta dagar och faktiskt tycka det är kul att experimentera i köket och laga mat och baka! Jag är så tacksam för min goda hälsa! För att sjukvården äntligen såg mig. Jag önskar er alla detsamma med hela mitt hjärta. Jag vet att ni kämpar, ni är så otroligt starka allihop! Jag vet att ni klarar det!
Kram/ Ann

Varför är det så populärt att säga åt feminister att dom tar på sig en offerroll och att dom ska sluta bete sig som offer? Varför har det blivit ett skällsord och något man säger för att håna och nedvärdera? Jag upplever det som en pik kopplat till att det är så hyllat att vara positiv och acceptera sin situation och göra det bästa utifrån sina förutsättningar. Kämpa på och inte gnälla. Nu är det dock så att kvinnor och icke-män är strukturellt förtryckta för att vi lever i ett patriarkatiskt samhälle. Ett offer blir utsatt för något och är alltså den passiva parten. Ett offer är passivt per definition och det ses som dåligt. Men vad gör oss till offer? Om vi blir utsatta för förtryck är vi ju per definition offer. Det är inte vi som gör oss själva till offer och "sätter på oss offerkoftan". Ett offer för mobbning anklagas väl sällan för att ha en offermentalitet?

Det vi får höra från ickefeminister är att vi måste "ta för oss" och kräva det vi vill ha. Så när vi väl tar för oss och kräver att patriarkatet ska försvinna, att vi ska få samma rättigheter och skyldigheter som män och att män ska sluta utsätta oss och varandra för brott, då heter det att vi spelar offer. Vi reagerar mot vårt offerskap och beskylls för att anta en offerroll. Vilket är ett bra exempel på att det inte finns ett korrekt sätt att vara kvinna på i ett samhälle med patriarkala strukturer. Vi ska visa vad vi vill ha men när vi gör det och kräver att bli behandlade utifrån att vara människa istället för kvinna så är vi tjatiga offerkoftor.

Så vad är det vi gör som gör oss själva till offer? Att anamma ett feministiskt synsätt för att motverka vårt offerskap? Att aktivt motverka dom strukturer vi är offer under skulle alltså återigen göra oss till offer?