Sänkte kraven=succé

Begav mig till skogs. Kände mig uttråkad av att gå, men känner mig för tung och för ont i ryggen för att springa. Tänkte till. Om jag joggar väldigt sakta i MIN takt som KÄNNS BRA för MIG och går när jag känner för det och det blir för jobbigt. Inte en takt som jag/min hjärna tycker att jag BORDE springa i. Eller en takt som JAG TROR ATT ”andra” skulle tycka vara ok. När jag tänkte till, började jogga i min egna lugna takt, släppte kraven på att jogga ”hela vägen” så kom energin. Jag njöt av att lufsa fram i skogen. Jag lyssnade intensivt på min ljudbok (den är så himla fin) och lufsade hela vägen och hade kunnat fortsatt en bit till.

Jag känner mig så jävla bra just nu!!!


Kanske är det dagens läxa?!
Slow down!!!
Att stressa genom livet gör att vi missar så mycket av njutningarna som finns längs med vägen. Stress, bara fokus rakt fram mot målet med fullt ös. Visst kan fokus vara bra, men vägen dit behöver inte bara betyda slit och stress. Stanna upp. Känn efter. Hitta din takt och fart.

Dagens tanke som jag ska ta med mig.


The little things......??

Gillar

Kommentarer