Mitt liv har fått mig att vara observant. Vaksam och analyserande. Jag tror mig känna av energier genom en blick jag får. Genom ett enkelt ”Hej”. Tonläget. Uppsynen. Kroppshållningen. Jag är känslig för energier. Jag suger åt mig som en svamp.

Livet har lärt mig hur jag ska vara genom att ha koll på stämningen. Kunde känna av hur det var hemma innan jag ens öppnade dörren. Och sen vart alla befann sig. Hur dom pratade med mig och varandra. Hur ett meddelande skrivs. Hur det svaras på tilltal. När tystnader uppstår. Om det uppstår vid en speciell plats, vid en kommentar bilderna på instagram mm. Jag är SJUKLIGT observant.

Med min kärlek blir det extremt. När han kommer hem tar det ett tag innan jag kan slappna av. Jag beter mig skumt själv. Jävligt skumt. Jag är svår och dryg på det viset. Men livet har lärt mig att man måste kolla av vart vi befinner oss. Har det hänt nåt? Döljer han något? Har han ångest över nåt? Jag frågar och analyserar svaren  fatta vilken dryg kärring ;-) 

Med mina barn hör jag DIREKT när dom vaknar, hur dom stiger upp ur sängen hur dagen eller förmiddagen kommer att bli. Jag kan bli extremt påverkad. Förr försökte jag få alla på bra humör. Låtsas som ingenting. Ett försök till att ändra stämningen. Idag blir jag så påverkad och jag har svårt att spela spelet. Jag kan bli så jäkla låg.

Med andra människor som varit i mitt liv har jag anpassat mig galet mycket. Gjorde jag rätt nu? Hen ser inte nöjd ut. Stegen i trapporna. Hur dörren stångs. Hur det andas.  Hur disken ligger. 

I en familj där alkoholen tog plats var det viktigt att inte trampa någon på tårna och att pejla läget. Idag är det mina tår det trampas på då jag inte har den extremt höga toleransnivån längre och är inte rädd att säga ifrån.

Nu är jag vuxen. Medveten. Men med ett beteende som fortfarande finns kvar. Jag tycker det är intressant. Vissa dagar ser jag det som en tillgång. Jag frågar ofta folk hur dom mår när jag märker det ingen annan ser.
Ibland överanalyserar jag ;-) Kan bli drygt då jag litar så sjukt mycket på min magkänsla och intuition att jag inte tror på människor när dom säger att jag har fel. Hur kan jag ha fel när jag känner det så starkt.

Ibland skapar jag min egen storm. Helt klart. Men jag känner, reagerar och agerar med känslor.

Alla minnen jag har är kopplade till en känsla. Allt annat glöms bort.

Jag vet att jag lever när jag känner.


The little things......🖤

  • 180 visningar

Gillar

Kommentarer