Jag hör dig Jessica

Livet. Vi är i synk i våran längtan bort, till nåt nytt, till nån magi som kan kicka igång livslusten igen.


Man kommer hem. Plockar i och ur diskmaskinen. Och städar upp bland klädhögar som ligger lite här och var. Kastar allt i tvätten och sen får man skäll för ingen har några rena kläder.
Nåt barn sticker iväg med kompisar. Man kanske bråkar lite med det andra barnet. Ingen vill äta middagen man lagar. Så ofta frågar jag mig, vem i hela jävla helvete lagar jag mat till?? Jag tycker att det är skittråkigt. Men dagarna jag inte lagar då är alla MEGAHUNGRIGA 😫

Mannen drar iväg och nån garanti på att han ska vara hemma finns inte på Världskartan. Som nu tex. Det är oxå ett spännande moment i livet. Så har det alltid varit. (Jag har valt det själv eftersom jag fortfarande är kvar hos honom JAG VET!!!)


På jobbet gör man det man kan, men.....ja. Jag pratar och ler så jag får ont i mina käkar. Även ont i ryggen efter 6 timmar i kassan. Dag ut och dag in. Man väntar på lönen som räcker en kvart. Kan inte spara undan då man har räkningar och lån långt över det som egentligen är rimligt. Alltid fattig. Alltid på arbetet. Jobbar när man är sjuk, fast man borde vara hemma och vila.

Tränar och tränar för att orka med livet.
Min stund. Borde prioritera yoga och meditation mer.

Livet är som vanligt. Hela tiden. Ja, det har sin charm detta kaoset. Helt klart. Och ofta värmer det hjärtat detta med vardagen och alla bestyr. Det är ju mitt liv. Men som sagt, ibland drömmer man sig bort. Det gör nästan ont att drömma. Andra älskar det. Jag hatar det. Jag försöker hålla drömmarna realistiska (så gott det går iallafall) 

The little things......??

Gillar

Kommentarer