Idag firar vi. Vad? Det kommer ett inlägg framöver om det.
Att fira är viktigt för oss, som att leva. Nu när jag äter min mat, tycker jag ändå att jag ska få leva. Drick skumpa och bara njuta av det. Men det viktigaste är att jag äter rätt ändå och att jag inte dricker skumpa så ofta. Självklart gör jag det ändå ibland. Om det tar en vecka eller en månad längre att nå min målvikt är inte så viktigt för mig. Det viktigaste är att jag har påbörjat resan och är fast besluten att den kommer att genomföras. Tiden är inte speciellt viktigt!

Anneli Hägg

Jag har aldrig...
... haft det lätt med vikten. Jag har pendlat upp och ner massor av gånger i mitt liv. Vissa gånger har jag tagit tag i vikten tidigt och haft lite att gå ner, andra gånger har jag släppt på mitt ätande under långa perioder. Och många gånger har jag legat på min "normalvikt"
Varför blir det så här? Det finns några olika saker jag märkt genom livet, som gör att jag går upp i vikt. Dels har jag varit gravid och fött barn, där gravidkilon fått sitta kvar på kroppen. Dels har jag varit sjuk (fick en whiplashskada) och kunde rent fysiskt inte laga mat, så det blev många mackor. Sedan har jag också varit duktig på att tröstäta vid flera olika tillfällen i livet.
Det var också, och många med mig, som la på oss pandeminkilon. Det var nog en typ av tröstätning. När man inte fick träffa släkt och vänner, men också en period av mer soffhäng. Nu ska jag bli bättre på att ta hand om mig, inte bara under resans gång mot min drömkropp, utan även efteråt. Det här ska bli min sista gång jag pendlar i vikt. Det är svårt, det är ensamt och ibland rätt tråkigt. Men det är bra för mig. Jag vill lära mig leva ett bättre liv, så jag inte hamnar här igen. Jag vill kunna unna mig. Men där behöver jag lära mig att unna mig på ett annat sätt. Jag vill vara en sån som belönar mig själv med träning i stället för mat och dit är vägen lång (men jag har tid)! Jag vill belöna mig själv (och maken) med resor istället för en godispåse. Jag vill belöna mig med en promenad efter en tuff dag, istället för soffhäng. Det är vad jag ska träna på. Men en sak i taget, då blir det lättare.
Jag vill också, än en gång, poängtera att jag gör det här för min skull. JAG vill må bra, det är ingen som kräver att jag ska gå ner i vikt eller ens tycker att jag behöver det - förutom jag själv! Jag har jättemycket stöttning av min make ❤️ han är fantastiskt.

#bestofnouw

27. Jag har många gånger...

28. Det man hittar det får man? Eller?

29. Jag beundrar...

30. Valborg, och sista april. Hur är vädret?

Anneli Hägg

Påskdagen, har du käkat mycket godis under påsken?
Jag har inte ätit en enda godisbit i påsk, jag klappar mig själv på axeln. Det är stort för mig. Jag är en riktig godisgris i vanliga fall. Men nu har jag med Dukan hjälp inte ätit något godis. Det gäller att ha mat som man blir extra mätt av. Det gick bra i början av påsken då vi inte ens hade godis hemma. Men igår köpte vi till svärföräldrarna och hällde i en påskburk. Då blev det godis över som hamnade här hemma. Men jag har hållit mig ifrån det. Maken har smygätit, fast inte så bra. För jag har märkt det Varje gång.

Det närmaste jag kommit godis är att jag fick 10 godisburkar när jag var på Coop. De ska jag ta med mig på jobbet, för alla kakor vi bakar.
Bloggutmaning har jag hittat här

#bestofnouw

18. När rutiner ändras så.... (min fortsättning: men när planer ändras)

19. I sista minuten...

20. Polkagrisens dag, har du besökt Polkagrisens Gränna?

21. Då höll jag på att missa...

22. När jag kom på fel tid...

23. När jag var på fel plats...

24. En klok... sa en gång...

25. Denna bloggvän vill jag hylla...

26. Jag har aldrig...

27. Jag har många gånger...

28. Det man hittar det får man? Eller?

29. Jag beundrar...

30. Valborg, och sista april. Hur är vädret?

Anneli Hägg