Va ärlig mot mig själv...

Igår va en riktigt känslosam dag. Som vanligt mycket tjaffs med barnen av helt onödiga anledningar. Den ljudnivån som är här hemma och dom bråk man får stå ut med dagligen är så otroligt påfrestande så det känns som att väggen är nära. Jag älskar mina barn oändligt men vissa dagar känner jag bara för att gå hemifrån. Jag vet inte längre vad man ska göra för att räcka till. Men förhoppnigsvis löser det sig med tiden och dessutom kommer nog mycket lösa sig när jag får komma hemifrån lite mer. Eller överhuvudtaget 😂


På tal om komma hemifrån så berättade jag ju om att jag var och provjobbade häromdagen, och helt ärligt så märkte jag på mig själv att jag aldrig skulle klara av det där jobbet. Det vällde in helt galet mycket folk på kort tid vilket innebär en väldig massa stress och jag klarar inte det på samma sätt idag som förut. Mycket tror jag beror på att jag utsätts för konstant stress hemifrån. Så jag beslutade mig för att tacka nej till jobbet för jag är rädd för att det skulle leda till att jag skulle gå in i väggen fullständigt och det vill jag inte utsätta varken mig själv eller min familj för.

Så jag ringde tillbaka till ett företag som jobbar med hemtjänst och fick en intervju på måndag, samt att det ringde ett företag idag som jobbar med personlig assistans så ska dit på intervju på onsdag. Känns så mycket bättre i magen nu och veta att det inte kommer landa i ett jobb inom restaurangbranchen för det är jag helt övertygad om att jag är färdig med nu.

Dagen slutade med att jag hamnde på köksgolvet. Antar att jag svimmade då det enda jag kommer ihåg var att det blev snurrigt och sen svartnade det bara. Kan vara dags att dra ner på tempot och inse att jag inte är superwoman.

Ha en underbar fredagkväll ❤


Gillar

Kommentarer