Kan tänka mig att dom flesta inväntar mer eller mindre att man råkar ut för att bli sjuk och va ovetande om man har vanlig sjukdom eller om man ha drabbats utav covid-19.

Jag började bli dålig i lördags med torrhosta, nysningar, snorig och öm i kroppen. För varje dag som går känner ja mig gradvis sämre och mer orkeslös. Men jag orkar göra alla måsten som fixa frukost, lunch, mellis, middag och kvällsmat och diska men mycket mer än så orkar inte kroppen med. Så har tillbringat många timmar i soffan med min älskade son som har använt sin mamma som en bilbana och mycket där till. Vi har även kollat på diverse barn filmer och bara myst. När sonen har tröttnat på det så ja då använder han hela vardagsrummet som en lekplats allt från tågbana till att bygga höga torn och mycket där till. Han får mig att orka med dagarna han är ljuset i mitt liv älskade barn.

Igår så satt man i telefon med chefen för att få till hur ja ska gå te om provtagning då jag jobbar som undersköterska. Slutade med att ja fick beställa hem provtagning och den tidigaste dagen som fanns denna vecka var på torsdag så är bara att vänta in innan man får ta testet på sig själv och ärligt jag är inte minsta rädd för att ta det på mot själv. Dock så kommer det ta tre dagar innan provsvar då ja inte kunde genomföra samma provtagnings sett som vi inom vården ska göra som bara tar en dag för att få prov svar .

Vaknade idag av världens dunder energi idag som inte hör till vardagen då den senaste tiden så har det vart mycket runt jobbet och även en parasit i mitt liv som har tagit mycket av min energi så den energin jag har haft över har jag lagt på sonen min så hans dagar har uppfyllt med bus o lek samt massa glädje o kärlek men den där exaktes energin som har saknats har äntligen återvänt och ingen är mer gla än jag.

Dagen har som sagt bestått av storstädning och impuls bakning med sonen som i din tur bak stök i hela köket så köket fick sig en omgång till hehe.
Nu väntar enbart den rena tvätten att infinna sin plats i garderoberna men först —->

Folk i min omgivning vet knappt en procent jämförande med hur allt egentligen ligger till. Man trodde att man hade möt på alla de här hindrena så det finns inte något som kan bli värre. Men just han, ja just han gjorde och sa saker som man aldrig trodde sig skulle behöva genom gå. Jag har försökt och förtränga de jag har försökt att springa ifrån det. Men det är lugnt i en period sen så startar helvetet igen. Men nu på avstånd men ändå så sprättas alla sår upp flera gånger om. Folk kan aldrig förstå i sina vildaste fantasier hur det egentligen var.