Att försöka se varannan vecka som något positivt

Att ta sina barn varannan vecka tycker jag bara gör det hela komplicerat..
Två helt olika världar, två olika rutiner, olika regler. Så sjukt mycket mer stressande än att bara sköta allt själv!
Ändå har jag försökt att ha en plan då mitt liv är hyfsat flexibel den veckan jag inte har mina barn.
Jag kan jobba annorlunda tider och tacka ja till pass på mitt andra jobb som ligger i en annan stad än vad mina barns förskola ligger..
Jag skulle kunna passa på att försöka sova en hel natt då det absolut inte går när jag har mina barn. Dock blir man väckt utav allt annat runtomkring och hunden går ända upp samma tid som barnen skulle gjort så det blir ju ingen skillnad..
Jag skulle nog mycket heldre ha samma rutin båda veckorna men samtidigt tror jag att jag skulle rasa samman med all denna pendling, denna lilla sömn Och en vardag som inte kan gå minsta sekund fel då vi bor så sjukt långt ifrån skola och förskola...
Jag sitter i mellan åt i bilen helt ensam och fundera på hur jag skulle vilja ha mitt liv och hur jag kan nå dit..Det enda min kropp säger är håll käft och gå och lägg dig innan jag slå ner dig så att du aldrig kommer upp igen..
Man är på vägen rakt mot en vägg i mellan åt en käft smäll rakt i ansiktet som säger hur måste börja planera och prioritera annars kommer detta aldrig ha dig längre fram utan backar dig tillbaka så långt som du aldrig har varit förut!

Seriöst kolla blodkärlen mina bröst!
Så sprängfärdiga som någon ser ut så sprängfärdiga känns dom!
Det känns liksom som att mina bröst har feber hela tiden och som att jag har någon slags låsning i nacken som gör att jag inte kan sträcka på mig. Det är svårt när man vet att det inte går att göra någonting åt detta på typ sex månader. Om sex månader,Kanske lite mindre är det dags för en bebis till och förväntningarna är helt galna. Det ska bli så otroligt mysigt samtidigt som man hoppas att det verkligen göra oss till en mer hel familj! Emellanåt känns det dock så långt att gå med denna smärta och trötthet så sjukt länge tills det är dags att få se sitt barn!
Man behöver semester ifrån sitt egna liv, ifrån sin egna kropp. Kan det vara för att man har ett eget företag som stressar en i mellan åt och anställningar som vill att man ska hoppa in och jobba när man verkligen inte kan ,samtidigt som man spenderar alldeles för mycket tid bakom en bilratt i en bil som går sönder ständigt!?

Nåväl om detta ska funka måste vi helt klart byta min bil till någon som är gjord för att leva i / bakom. Vi måste hjälpas åt med allt då min kropp blir tyngre, säger ifrån och den envisa sidan utav mig har dämpats.. Jag kan fråga om hjälp!❤️

♥ 𝒜𝓃𝓃𝒾𝓏

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229