Om mig & våra hästar genom åren - Långt inlägg

Jag är född i Sundsvall/ Söråker, där jag är uppväxt med hästar & där jag lärde mig att rida hos en granne som hade allt ifrån en shettis till nordsvenskar.

Sedan hamnade i Stockholm efter 6:an då föräldrarna skilde sig o jag flyttade med ner. Efter ett tag så hamnade jag på Solvalla & fick hjälpa till i stallen med att mocka, borsta hästar & om jag hade tur, då fick jag åka med på en tur.

När jag blev 16 fick jag börja köra & rida utöver stallsysslorna, det var lärorikt & jag fick jobb hos en travtränare i Enköping. Då lönen uteblev så flyttade jag hem till Sundsvall igen 1987 då jag inte hade något jobb i Stockholm.
Hade lite ströjobb innan jag fick praktik på Bergsåkers travbana hos en tränare.

Träffade Jörgen 1993, gifte oss 1994, Jennifer föddes 24 Januari 1995, Stefan Föddes 13 Januari 2001. Gick USK utbildning 1996 & jobbade inom hemtjänsten & senare på Sjukhuset.
2003 blev jag sjukskriven för utmattningssyntom & då jag mådde bättre så började jag för 1:a gången i mitt liv på Sundsvalls Fältrittklubb " Färsta" Det var en ny upplevelse då jag inte förstod så mycket av alla benämningar på det vi skulle göra, men jag fixade det bara jag fick göra det i min takt. Jag vågade t.o.m hoppa på dem lektionen då jag red Jack, han var så trygg så jag körde bara på.
2003 fick jag AD/HD diagnos & det i kombination med utmattningsdepression blev jag heltidssjukskriven & blev "försökskanin" i jakten på en medicin som skulle fungera. Tyvärr så fick jag ett ökat riskmedvetande & vågade knappt ta i en häst & ännu mindre vågade jag hoppa. Åkte på ett hoppläger i fjol, där landade jag illa i sadeln & fick ont i ryggen, så Jennifer fick rida Prince åt mig resten av lägret + Rewir. Slutade i hoppträningsgruppen o slutade hoppa helt Juli 2015.

Nu tar jag ingen medicin & jobbar stenhårt på att komma tillbaka i hoppningen. Förra året hopapde jag 40 & 50 cm. Jag började hoppa lite smått i april i år & var med på hopplägret i år, alla 3 dagarna red jag, en seger för mig själv. Jag har avancerat från 60 till 70 & enstaka 80 cm hinder.

2005 i September Köpte jag & Jennifer vår 1;a häst Nepal Star "Nappe". Han var 1,80, kolsvart & genomsnäl,l men hade ingen kontroll på sin kropp, så när vi provred honom så snubblade han, så han gick ner på knä, men vi skulle bara ha honom. Vi fick upp honom i bra hull o fina muskler. Efter några månader så slutade han att ta upp näringen i maten & då beslutade vi oss för att låta han bli sällskapshäst i stallet där vi stod. Tyvärr så fungerade det inte så bra, så han är bara ett fint minne nu

2006 nov- dec hade vi Indiana "Dina" en C-ponny på prov, henne hittade vi nedanför Gnarp. En ponny som Jennifer fick superbra kontakt med, men då hon visade hälta efter nån vecka så tog ägaren tillbaka henne. Hon har oxå en plats i våra <3.
Hon såg hemsk ut då vi var ner & tittade på henne, hon hade ett föl som skulle avvänjas.

Då vi blev utan häst igen så började vi att leta efter lämplig ponny till Jennifer. Efter många turer så hade vi hittat en uppe i Umeå. Han köpte vi osedd i januari 2007 då det var blixthalka efter vägarna, så vi hade ingen möjlighet eller lust att utsätta oss för den resan. Den 24 Januari kom hästbussen med en lurvig ponny, det var Beetlebum "Bummis" En 16 årig Irlänsk sportponny. Han var inte den lättaste att rida för en 12-åring. Han började med en skentur i paddocken, men då vi allt eftersom plockade av alla de skydd han var "tvungen" att ha, så blev han en lugnare kille som gjorde allt för den som red honom. Han hade vi till april 2008, då vi var tvungen att sälja honom p.g.a försämrad ekonomin :( Vi hade försökt att hitta 1/2 fodervärd & medryttare utan resultat, så då hamnade han i Söderhamn & tillslut här uppe i Timrå, där han fick ett fint avslut hos den ägaren. Han är en av alla fina änglahästar i himlen

Vi var helt hästlös fram till April 2012, vi red bara på ridskola under den tiden tills vi blev sugen på att ha häst igen. Då kom vi över ett varmblod, Tobbe Topline "Tobbe" Han var inte heller så kul att provrida men då vi har en förkärlek att rädda hästar så tog vi hand om honom med. Vi flyttade ut honom till Alnö Juni 2012, där fick han gå på bete i stor flock & äta upp sig. Han var snäll att hålla på med o rida i början, men allt eftersom han fick mer ork & kom i gång så började han visa en annan sida. Han började gå över oss, trots att vi jobbade med ledarskap varje sekund med honom, droppen kom då vi var ute på tur & han reste sig rakt upp & han reagerade inte ett dugg då jag röt i till honom, efter det slutade jag rida honom, ville inte gå omkull. Han fortsatte att gå över oss så han fick lufsa på i hagen & bli ompysslad av oss. Vi tog ett tungt beslutade att ta bort honom, men en tjej ville prova att ha hand om honom, så hon fick göra det mot att hon skulle ta bort honom om det inte fungerade för henne. Tyvärr så fungerade det inte heller så han fick somna in på gården samtidigt som en annan häst

Däremot så hade vi stora planer på att importera Polska halvblod, så med hon som hade hand om stallet så köpte jag & Jennifer 3 hästar - Rewir, fux 4 år. Lima, skimmel 6 år, Nida, skimmel 7 år. Den andra tjejen tog in Prince, svart 5 år till en i stallet + Lomika, skimmel 5 år

Det var trevliga hästar som alla kunde rida. Vi skulle ha Rewir själv då jag ville ha en häst med mycket man & vitt i ansiktet, men det blir sällan som man vill. Jennifer var med på en Pay & Jump där Rewir vägrade ut sig helt, då fick hon prova Prince & det gick mycket bättre. Då bytte vi hästar med varandra då den som skulle ha köpt Prince inte skulle ha honom. Så vi tog Prince & hon fick Rewir

Vi sålde Nida till Njurunda, bytte häst en gång till & nu fick vi tillbaka Rewir då hon tog över Lima då hennes kompis skulle ha henne på foder.

Enda nackdelen nu var att hon skulle flytta ifrån gården så vi hade lite panik att få iväg Rewir. Då fick vi tag på en tjej i Östersund som skulle ha honom på foder för senare köp. Så i slutet på November åkte Rewir till Östersund.Det beslutet ångrar jag/ vi extremt mycket i dag. Aldrig mer lämna ut en häst på foder :(

Då hade vi bara Prince kvar. Men då något inte fungerade i Östersund & vi inte fick betalt för Rewir så åkte vi upp & hämtade honom den 21 April 2013.
Han gick inte att kännas igen då han tappat extremt i vikt, vanvårdade hovar, 30-tal sår över hela kroppen, en jätteknöl på ryggen, skyggade för minsta rörelse.

Till på köpet så blev han halt efter några veckor & då vila inte gjorde det bättre så åkte vi & kollade upp det. Han hade då en griffelbensfraktur som han fått där uppe, så det blev vila för honom hela sommaren 2013. Han läkte ihop utan komplikationer, men det kostade på. Det enda som blev, var att han fick ett litet överben på insidan av det benet, men det fick vi bort med Vallörtsomslag & i dag finns inget kvar av det. Det tog 7 månader innan han tordes komma fram till mig i hagen & efter det började han att lita på fler & fler mäniskor Det var Jennifer som skötte allt omkring honom för att han skulle få förtroende för henne i 1:a hand & det fungerade klockrent.

​Jennifer har haft Rewir från April 2013 - 1 Juni 2016 Då hon tappat allt intresse & det var bättre att han fick en ny ägare. Han bor hos världens bästa Ida i Lindesberg, hon & Rewir passar varandra som handen i handsken. Det kunde inte ha blivit bättre för oss eller Rewir <3 <3

Gillar

Kommentarer