Livet går vidare

Med ett trasigt hjärta. Det är så tomt utan Minna.
Vi har suttit och funderat lite och tror att hon ev började bli dålig redan innan vi kom hem med Kiwi.

Hon fräste till ibland mot Kiwi, inte snällt som mot jappevalparna, men inte dumt, bara bryskt.
Kiwi har hela tiden krupit för Minna och kissat ner sig.

Nu, däremot är det full fräs på Kiwi, hon har energi för 100 Lundehundar, far omkring med saker, drar omkring på allt och busar som bara den.
Hon ylar inte vid minsta lilla ljud, nu skäller hon till normalt som lundehundar gör.

Så Kiwi kände säkert av att Minna inte var 100% fräsch redan i våras.

Nu hoppas vi på att ha tur i valp svängen så Kiwi kan få en kompis att växa upp med då jag inte vill ha henne själv.

Så efter julhelgen ska jag åka in och ta blodprover på Kiwi så vi vet hur hon ligger när hon är frisk.

Idag blev det ett gympass, har ett nytt träningsschema. Det är så få på gymmet så det är skönt.

Min rygg har brakat ihop helt, så jag måste träna för att överhuvudtaget kunna leva hyfsat smärtfri.

Jag har varit så trött och slut, har varit på helspänn sedan Minna blev sjuk. Tyvärr så går ju tankarna dygnet runt, har sovit 10- 12 timmar, vaknat en massa gånger varenda natt och fortfarande varit trött 😴😴
Glömt bort att ta mina promenader, inte haft lust eller ork till annat än Minnas mående, mediciner och mat.
Jag hade tappar bort talet/ orden, inte kommit ihåg var det är, bara kommit en massa svammel. Har absolut inte kört bil då hade jag krockat.

Därför har jag inte velat prata med någon, det har inte funnits ork till det, är fortfarande väldigt slut men kravlar mig sakta uppåt.
Jag måste fokusera på mig och mitt mående.
Jag slits itu då minnen dyker upp i flödet på Minna eller att vi är på ett ställe hon varit på mycket.

Så ha det gott alla fina 🎄💐❤️

Gillar

Kommentarer