På tal om skogarderob häromdagen, är det någonting som jag inte kan få nog av så är det just det, skor. Och framför allt klackar. Svarta skor har alltid varit favoriten. Mest för att det passar med allt. Nu har ju köpförbud för skor, men ett par sandler behöver jag ju tänker jag. Jag ska ju spatsera på stränderna världen över och det vill jag ju inte göra i gympadojor?

For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Kom verkligen inte upp ur sängen imorse. Tog en timma sovmorgon och sedan en lång dusch. Hjälpte något i alla fall. Denna tröttsamma trötthet måste bero på väderomslaget.

Smet från jobbet och gick till läkaren för att kolla alla leverfläckar. Bara glada nyheter, så skönt! Har gått och tänkt på dom så länge, och ni vet hur det är när man börjar tänka på nåt? Det går inte att tänka på annat.

Efter jobbet så var jag och röstade. Så skönt att ha det avklarat också. Känner mig inte tillräckligt påläst för att faktiskt rösta, men jag tänker att så länge inte SD får min röst så känner jag mig nöjd. Om fyra år så ska jag vara mer påläst.
Och precis bakom bordet där man lämnade valsedlarna stod ett fotobås. Så checkade av ännu en sak på min to do-list, ta bilder till mitt internationella körkort. Glömde dock helt bort att jag var osminkad. Ser ut som en riktig lunatic. Varför är det alltid så på såna bilder? Antingen så ser man helt galen ut eller så ser man ut som en kriminell.
Nåväl, det är ju bara en bild. Det kunde ha varit värre.

Avslutade kvällen med fröburgare och sötpotatispommes framför Graceland. Daniel Sunjata, what a man, what a mighty good man.

Och nu är vi halvvägs till helg. En helg fylld med roliga saker. Och som börjar med sovmorgon på fredag.

For my English readers, use the translation function in the menu on the left side

Har funderat mycket på vad den där växande ångesten beror på. Den kom som en blixt från klar himmel och grep ett så starkt tag om min själ att jag knappt kunde andas. Först så trodde jag att det var enbart stress över resan men efter att ha försökt sätta finger på känslan, och efter att ha pratat med Alexander om det, så insåg jag mer och mer att den utlösande faktorn var när jag kollade på klipp från Farmen.

Tidigare när jag såg mig själv från den tiden av livet så avskydde jag vad jag såg. Jag avskydde hur överviktig jag var. Jag avskydde synen av mig själv. Jag kunde för allt i världen inte förstå hur jag kunde ha ätit upp mig så mycket.

Nu när jag såg mig själv så var det inte utseendet som fångade min syn och fick ryggraden att vrida sig och håret på armarna att ställa sig upp, det var den tomma blicken. För första gången så såg jag verkligen hur dåligt jag mådde där. Tidigare när jag såg mig själv så trodde jag att mådde dålig mestadels på grund av min vikt men idag så vet jag bättre. Och med den vetskapen, och att se mig själv så där, det väckte känslor inom mig som jag inte visste fanns. Jag kunde inte fortsätta att titta på programmet - jag fick stänga av. Och sedan dess så har jag inte vågat sätta på det igen. Det väcker alldeles för mycket känslor inom mig. Det fick magen att vända sig ut och in.

Jag tror att rädslan för att hamna där igen, så vilsen, så förlorad och så trasig, fick ångesten att slå frivolter. Någonstans längst med vägen så har jag förträngt min egen rädsla för att hamna där igen. Jag har byggt upp en så stor portion självkänsla och jag är medveten om mitt eget värde så det var länge sedan rädslan uppenbarade sig. Jag vet att min tro på mig själv är för stark för att jag skulle tillåta någon att förminska mig till den graden, men rädslan finns ändock där, och jag vet att jag måste anamma den, inte förtränga den. För förtränger jag den så riskerar jag att den börjar äta upp mig inifrån igen.

När jag insåg var ångesten kom ifrån så börja den sakta rinna ur ådrorna. Än sipprar den lite, men det mesta har runnit ur. Och det är så härligt att inte längre vara rädd för varken ångesten eller att känna känslorna fullt ut. Jag trodde aldrig att jag skulle komma hit där jag är idag. Och när jag ser henne så kan jag knappt förstå att hon är jag.

Men jag tror blint på det som dom säger, att det inte som inte dödar en stärker en.

For my English readers, use the translation function in the menu on the left side