Tre år, tre år av saknad!

Idag för tre år sedan dog en av mina vänner, en av de finaste personen som funnits på denna planet och den person som hade det största hjärtat av alla. Han brydde sig om allt och alla och vi har skapat så sjukt fina minnen tillsammans. Då var han en i gänget men ingen jag umgicks med mer än så och man reflekterade aldrig hur mycket han betydde.. Tills han var borta.

Från den dagen han valde att lämna denna jord har jag tänkt på honom nästan varje dag och då och då fäller jag tårar för honom, det bara kommer. Det är nu jag inser vad han betydde men nu är det försent, nu är han borta. Önskar att jag kunde få säga en sista mening till honom eller bara få ett svar på om han mår bra där han är nu eller bara få en allra sista kram.

Idag besökte jag hand grav, jag tog en promenad för att rensa tankarna och passade på att säga att jag saknar honom. Så otroligt fin grav, det syns att han är älskad av otroligt många människor och att han lämnat stora hål i folks hjärtan, världens finaste Leo!

Härom dagen pratade jag med en vän om Leo och jag grät, jag grät floder. Jag vet inte hur vi kom in på honom men han lyssnade och jag pratade, grät, pratade och grät. Då insåg jag hur viktigt det är att faktiskt få prata om det som gör en ledsen oavsett hur längesen det var. Det kändes skönt efter och det gav mig mod att besöka graven idag och det är jag glad för.

Saknar dig Leo, vi lever för dig nu!
/A


Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229