Panik av tillvaron

(o)Hälsa

Jag känner sån ångest över min tillvaro. Vill inte ha det såhär längre samtidigt som jag inte orkar ta mig för någonting. Vill ha ett vanligt jobb. Eller plugga. Eller ha vänner. Samtidigt vill jag inget av det. Orkar inte. Får panikkänslor av att ens tänka på något av det.

Hur gör man då? Hur gör man när ens tillvaro ger en panik men lösningen också ger en panik? Och sen när lösningen kanske inte ens fungerar pga att man är helt slutkörd?

Jag tror jag ser på ”lösningen” med lite för naiva ögon. För det har ju inte fått mig att må bra innan. Att jobba och plugga. Men när jag gick i skolan så slapp jag iallafall spela vuxen när jag verkligen inte känner mig vuxen.

Vet inte vad jag vill. Eller inte vill. Vet bara att denna tillvaron gör ont.

Gillar

Kommentarer

Shining
Shining,
Känns som att vi befinner oss i viss mån på samma plats just nu. Kanske ganska ofta. Ledsamt ofta.
Jag har tyvärr ingen tröst att ge mer än att du inte är ensam. Och i ibland kanske jag inte ens ska trösta. Jag veg inte. Så svårt att veta. Ibland kanske det bästa bara är att finnas och lyssna. Du får välja det du behöver idag. Jag hör dig, dj är ibte ensam eller att med tid och hjälp från psykiatrin kommer det troligen att lugna sig lite i var fall bli mer hanterbart. Välj det du känner du behöver mest just nu.
Kram♥️
nouw.com/shining
AndOtherMagicTricks
AndOtherMagicTricks,
Tack❤️ Tycker det är så synd att andra känner igen sig men samtidigt skönt att inte vara ensam i känslorna. Kramar ❤️
nouw.com/andothermagictricks