Var det bättre förr?
Hej!
Hur mår ni?
Jag har följt Saramadeleine ett tag och jag läste nyligen ett inlägg från henne som nästan hade kunnat varit skrivet av mig. Ni hittar inlägget HÄR Hon skriver i inlägget hur kommunikationen idag inte alls är den samma som för 15 år sen. Idag håller vi alla på med sociala medier och skriver och chattar på mobilen. Jag har ju länge känt mig ensam och ja jag må vara blyg och reserverad ett tag tills jag känner mig bekväm. Men sen så vill jag ju ha en kommunikation. Då menar jag att jag inte bara vill skriva på messanger, jag vill prata i telefonen så man kan höra varandra och prata med varann. Träffas, fika, gå ut och äta, promenera. Göra saker tillsammans. Visst jag vet att det kan krävas planering och så men ändå att man ses då och då eller hörs av och få höra rösten.
Idag känns det som man bara ska chatta med varandra och inte alls prata i telefonen eller ens träffas. Idag känns det som man ska sitta hemma med telefonen och chatta istället för att prata med varann. Jag är introvert och ja jag vill ha min egen tid. Men jag önskar att vi kunde släppa sociala medier lite och istället ringa den där vännen och fråga hur det är, eller farmor/mormor. Idag känns det som att man ska vara själv, minns när jag bodde hemma och man ringde och fråga om en kompis ville ses. Nu idag så händer det aldrig. Kan faktiskt ibland sakna det
Jag är blyg och tillbakadragen och har alltid haft svårt för att få vänner. Men det känns som att sociala medier har gjort det svårare för oss som har svårt att få vänner redan ännu svårare. För idag ska man vara vänner på messanger och chatta. Att träffas eller prata i telefonen känns nästan som ett Big nono. Man ska sitta och vara vänner på facebook eller instagram. Det känns som det och det gör det svårt att få vänner. Iaf för mig som vill ha vänner och vill träffas, prata och göra saker. Och inte bara vara "vänner" på internet. Jag vill kunna ses då och då eller höras av på telefon. Jag är som sagt introvert och jag kommer alltid vilja ha min egentid men jag vill inte bara ha vänner som man skriver med på messanger. Jag vill faktiskt vårda den.
Är det så att sociala medier har gjort det svårare för mig att få vänner? Jag vet inte, kanske inte men jag tror ändå att det kan ligga nånting i det. För idag om man frågar om man ska höras av på telefon så verkar folk bli rädda, prata och höra varandras röst och använda rösten. nej! Lite så känns det. Sen förstår jag självklart att det kan vara nervöst första gångerna för det är det för mig med. Men det hjälper ju att relationen att växa. Och man lär känna varandra bättre. Så jag vet inte men vad hände med att ringa varandra? Träffas?

Blev ett rätt långt inlägg men jag kände efter att jag hade läst hennes inlägg att jag ville dela mina tankar om detta, då jag kände igen mig i så mycket. Idag känns allt så ytligt gillarmarkeringar och kommentarer istället för att faktiskt integrera med varandra och prata. Det är nog inte så konstigt egentligen att vi är ensamma och känner oss ensamma nu för tiden. Och det är synd. Men min fråga till er. Skulle du svara om jag ringde och skulle jag få ditt nummer om jag kände att vi klickade? Jag kan säga att jag ibland föredrar att ringa personen för jag orkar inte chatta, för det gör man ju hela tiden idag. Jag vill prata, använda rösten att faktiskt prata med människan.
Kram/Amanda
#nouwinfluencer #influencerlife #personligblogg #personligt #personal #lifeinsweden #västmanland #nouw #nouwsweden #tankarochfunderingar
Jag gillar att kunna göra både och. Att småskriva lite under dagen till någon vän, för om jag ska prata i telefon (bara för att prata, utan någon speciell anledning) så vill jag har tid till det. Pratar ofta i telefon när jag går en runda med hunden, för att få vara ifred och bara kunna fokusera på den jag pratar med.
så fin du är <3