Efter förlossningen

Som sagt vid 05-06 tiden på morgonen efter att vi sovit ett par timmar rulla dem in grattisbricka. Jag fick ta en dusch äntligen! Vi fick stanna kvar i förlossningsrummet till eftermiddagen innan vi fick ett rum på BB. Träffade barnläkaren och allt såg bra ut. Dock hade de varit bajs i fostervattnet så dem tyckte vi skulle stanna då de skulle kunnat ge lunginflammation inom 24h. Vi fick också åka hem men då skulle vi hålla koll på andningen och så. Så ja vi stannade vilket jag senare på kvällen ångrade. Ville verkligen bara hem. Att dessutom sitta ”inlåst” i sina rum fick jag ännu mer panik av. Timmarna gick så himla sakta. Hade ju dessutom bara 5min till sjukhuset OM något skulle avvika vilket de aldrig gjorde. Milton var otröstligt ett tag innan han somnade och sov sen hela natten i sträck. Han laddade på energi som sen gett mig två sömnlösa veckor.

4 MARS

Barnläkaren skulle komma runt 10-tiden och skriva ut oss. Men timmarna gick en efter en. Inte förrän 15-tiden blev vi utskrivna. För mig kändes de som hela förlossningen och allt efteråt bara var en evig väntan. Nåväl ut i friska luften och aldrig tagit så djupa andetag utomhus. Från att sitta instängd på sjukhuset 3 dagar till att äntligen komma ut och få luft. Åkte hem och Arvid åkte direkt och hämtade hem Ines. Vi hade ju räknat med att åka hem där redan samma dag den 3:e då Milton föddes 02:00 men icke. Ines var iallafall nyfiken på sin lillebror men sen brydde hon sig inte.

21 MARS

Så nu har det gått 2.5 vecka sen Milton föddes. Dessa veckor och dagar har varit allt annat än lätt. Vakna nätter med otröstligt skrik, magen som krånglar och även amningen. Han har kort tungband vilket gjort och gör att han får in mycket luft varje gång han äter. Han får inte ordentligt tag som gör att han släpper flera gånger och till slut somnar ifrån utan att vara mätt. All egentligen vaken tid han har haft har bara varit skrik. Jag har snittat kanske 3h sömn varje natt totalt. Han fick inte en bra start stackarn. Nu väntar vi på få komma till öron näsa hals för att kolla tungbandet, även börjat med minifom som jag hoppas ska hjälpa magen lite iallafall. Hoppas på att de ska ändras till bättre snart för honom. Just nu har man väldigt svårt att se att de ska bli bättre inom snar framtid. Tar dag för dag och varje kväll är rena ångesten över kommande skriknatt. Man är så hjälplös liksom.

Med Ines flöt allt på, amningen och hon var nöjd vaken. Verkligen fått känna på både och med förlossning och tiden efter. Att de kan vara så himla olika. Men nu håller jag tummarna att de så fort som möjligt går åt de bättre hållet. Både för min skull men framför allt för Miltons skull så han slipper ha så jäkla ont stackarn 💔

Mina fina barn, för er ska jag gör allt. Även om ni kommer sätta mitt tålamod på prov och få mig att vilja slita av mig håret många år framöver. Älskar er mer än ord kan beskriva ❤️

Gillar

Kommentarer

Min förlossning 

1 mars 2021:

Vid 19-tiden på kvällen började jag få svaga värkar. 1 var tionde minut. Dem höll i och mot natten fick jag fler men inte regelbundet. Hade alltid minst en värk var tionde.

2 Mars 2021:

Ringde in till förlossningen vid 02-tiden för råd men dem tyckte jag skulle avvakta. Spydde och tömde mig även denna gång under hela natten. Ingen sömn heller för den delen. Vid 05-tiden packade vi ihop sista och åkte med Ines till hennes farmor. Vidare mot förlossningen där jag bara var öppen 2-3cm och fick med sovdos hem. Den dosen hjälpte dock ingenting och värkarna började bli väldigt onda och påtagliga. Var hemma 1-1.5h innan jag vid 09-tiden åkte tillbaka till förlossningen. Öppen 4cm och fick stanna. Sa redan på telefon att EDA önskades. Var liksom redan en annan smärta i värkarna än vad jag hade med Ines.

Arvid fick komma in och strax efter fyllde dem upp ett bad åt mig. Väldigt skönt! Fick en tops i näsan för covid-19 men de var ju ingenting att noja för såhär i efterhand. Låg i badet 1-2h och slumrade till emellanåt, troligtvis tack vare sovdosen jag hade fått. Vaknade ju dock varje gång en värk kom.

13:00 Fick jag äntligen EDA och även denna gång hamna man i himmelriket av att inte känna någon som helst ond värk. Passade på vila och äta. Vid 14-tiden gick mitt vatten och en timma senare var jag öppen 6 cm. Ja att öppna sig gick betydligt fortare med Ines än med Milton. 5h tog de från 4cm till 10cm med Ines, med Milton tog det 16h, lite skillnad!

Vid 17-tiden började jag känna värkarna och smärtan igen så in kom dem och fyllde på. Var även öppen 7-8cm. Tog ytterligare tre timmar och tyckte inte eda påfyllningen hjälpte riktigt så fick ännu mer påfyllning runt 20-tiden. Öppen 8cm. Kände här att fyfan vad det går sakta. Barnmorskan sa att de hänt massor men vadå vad hade hänt på 3h? Ingenting mer än 1cm om ens det. Var väl egentligen här allting började spåra ur som gjorde min förlossning till den värsta upplevelsen.

Mina värkar gjorde så fruktansvärt ont. Arvid hjälpte till att trycka på mina höfter vilket också hjälpte en del till en början. Vid 22-tiden kommer nattpersonal och ny barnmorska. Samma barnmorska som 06 på morgonen gett mig sovdos. Hon märker iallafall att de är en hinnblåsa som är full med vatten i vägen. Konstigt att BM under dagen inte märkt det. Nåväl öppen 9cm och hon tar hål på den. Hade jag ont innan var de inget att jämföra med nu. Alltså smärtan och paniken som uppstod vill jag aldrig nånsin uppleva igen. Gjorde så ont att jag tappa hela mig själv och mitt lugn. Allt jag kunde göra var att skrika och gråta vid varje värk som kom varje minut. Ville bara att någon skulle skjuta mig. Den nivån var det. Fick mer påfyllning men hjälpte inte ett dugg och vid 23:50 lägger dem en helt ny eda i ryggen då de visar sig att slangen åkt ut. Alltså har de pumpat i mig påfyllning helt i onödan. Nu funka de äntligen och fick 1 timme lite återhämtning innan de var dags att krysta.

3 Mars 2021:

01:00 börjar jag krysta. Ett krystande som pågick 1h. Ett krystande som var världens jäkla träningspass haha. Ett krystande som jag kände aldrig skulle ta slut. ”En till, ta i, bra”. Han kommer aldrig kände jag mest, fanns liksom inget slut. Ut försvann barnmorskan och där låg jag kvar och tog krystvärk efter krystvärk. In kom hon sen med en läkare och precis då börjar Milton titta ut. 02:00 kommer han äntligen ut och de visar sig att hans föds i vidöppen hjässbjudning dvs ansiktet åt fel håll. Detta gjorde att han inte hjälpte till nånting. Mamman här fick göra allt jobb vilket kändes. Detta fick jag reda på när han väl föddes. Så hon hade gått och hämta läkare för att se hur vi skulle fortsätta men som sagt när hon kom då kom Milton, vilket jag är tacksam för!

10 minuter senare var iallafall moderkakan ute och fick ytlig grad 2 bristning. Syddes ihop och sen somna vi alla 1-2h innan dem vid 05-06-tiden rulla in grattisbrickan och lät mig duscha.

Milton, 51cm och 4136g kärlek 🤍 Att han kom på självaste dagen han var beräknad också är häftigt!

Har verkligen haft två helt olika förlossningar. Ines förlossning var sån dröm. Allt flöt på, jag tog värk efter värk i tystnad och med bra andning. Fick eda i rätt tid vilket gjorde att jag inte kände smärta från 7cm till Ines var ute. Denna var helt tvärtemot. Allt kändes så långdraget, absolut superskönt med EDA fram tills de inte alls funka. Som jag även nämnde helt annan smärta i värkarna redan från början än med Ines. Smärtan tog ju till slut över hela mig och där låg jag bara i panik och visste inte vart jag skulle ta vägen. Detta har ändå satt sitt spår i mig och är ärrad men därför skönt att kunna skriva ett inlägg om förlossningen. Kunna ventilera på nå sätt. Detta är ju inte för att skrämma upp andra utan för min egna del. Även visa att alla förlossningar kan vara olika trots att man fött redan. Trodde jag skulle ta denna förlossning med lugn och tystnad också men icke. Rena motsatsen. Att andra barnet generellt går fortare och smidigare var inget som stämde hos oss.

Detta förlossningsinlägg blev väldigt långt så tänker att det får komma en fortsättning om tiden på BB och lite efter här hemma.

Gillar

Kommentarer

Gravid vecka 39

Idag går vi in i sista gravidveckan innan vi är 100% i mål på papper. Vecka 40. Blir detta min sista graviduppdatering eller inte, väldigt spännande!

'💙 Lillebror: Han är cirka 51 cm och väger ungefär 3.4kg. Han ligger med huvudet neråt men är rörlig. Verkar trivas bra och får sina röjstunder där inne. Tror på en 4kg+ bebis. Okej, jag gissar på detta: 4150g och 52cm lång.

💙 Mitt mående: Mitt mående har inte alls varit på topp denna gravidvecka, gråtit och brutit ihop helt enkelt. Även om BF inte är förrän onsdag och att jag lika bra kan gå över 1-2v så är det jobbigt. Vi, jag är så redo nu. Liksom kommit in i den fasen att han aldrig kommer komma haha. Kände ju massa mensvärk och förvärkar i början på denna vecka men ingenting senaste två dagarna. Antingen är det lugnet före stormen eller så är det bara härda nå vecka till. Något jag är mest galen på är nästäppan alltså fyfan. Är hellre genomförkyld än har denna täppa. Vaknar alltid på natten och inte får luft via näsan. Är bara som ett stopp men inte av snor. Hoppas innerligt den blir bättre efter förlossningen. Hatar verkligen att inte kunna andas fritt via näsan. Sitter i skrivande stund med toapapper uppkört i näsan för jag får panik haha.

💗 Mitt mående med Ines: Har haft som mest halsbränna denna vecka. Illamåendet har varit lite bättre dock, spytt nån gång på morgonen men ja. Vaknar omkring åtta nu och måste äta direkt oavsett om jag vill sova vidare. Hon trycker på som bara den mot kissblåsan så mycket spring nu till toan. Att ens torka sig börjar ta emot för magen hänger som en deg där nere haha.

Ja kissandet är ju next level, springer konstant och minst två gånger på natten. Mår inte alls illa utan är mer eller mindre bara hungrig och sugen på mat konstant. Om vi ska jämföra bilderna så är ju lillebror längre ner än Ines var. Då är Ines bilden dessutom tagen på BF dagen. Sen kom hon två dagar efter. Vill liksom inte passera februari, har alltid sagt att han kommer bli februaribarn men nu ser de väldigt mörkt ut. 27 februari är ju andra datumet jag trott, återstår att se. Kan väl åtminstone vara sista helgen som gravid?!

👈🏼Lillebror - Storasyster👉🏼

Gillar

Kommentarer