Gravid vecka 39

Idag går vi in i sista gravidveckan innan vi är 100% i mål på papper. Vecka 40. Blir detta min sista graviduppdatering eller inte, väldigt spännande!

'💙 Lillebror: Han är cirka 51 cm och väger ungefär 3.4kg. Han ligger med huvudet neråt men är rörlig. Verkar trivas bra och får sina röjstunder där inne. Tror på en 4kg+ bebis. Okej, jag gissar på detta: 4150g och 52cm lång.

💙 Mitt mående: Mitt mående har inte alls varit på topp denna gravidvecka, gråtit och brutit ihop helt enkelt. Även om BF inte är förrän onsdag och att jag lika bra kan gå över 1-2v så är det jobbigt. Vi, jag är så redo nu. Liksom kommit in i den fasen att han aldrig kommer komma haha. Kände ju massa mensvärk och förvärkar i början på denna vecka men ingenting senaste två dagarna. Antingen är det lugnet före stormen eller så är det bara härda nå vecka till. Något jag är mest galen på är nästäppan alltså fyfan. Är hellre genomförkyld än har denna täppa. Vaknar alltid på natten och inte får luft via näsan. Är bara som ett stopp men inte av snor. Hoppas innerligt den blir bättre efter förlossningen. Hatar verkligen att inte kunna andas fritt via näsan. Sitter i skrivande stund med toapapper uppkört i näsan för jag får panik haha.

💗 Mitt mående med Ines: Har haft som mest halsbränna denna vecka. Illamåendet har varit lite bättre dock, spytt nån gång på morgonen men ja. Vaknar omkring åtta nu och måste äta direkt oavsett om jag vill sova vidare. Hon trycker på som bara den mot kissblåsan så mycket spring nu till toan. Att ens torka sig börjar ta emot för magen hänger som en deg där nere haha.

Ja kissandet är ju next level, springer konstant och minst två gånger på natten. Mår inte alls illa utan är mer eller mindre bara hungrig och sugen på mat konstant. Om vi ska jämföra bilderna så är ju lillebror längre ner än Ines var. Då är Ines bilden dessutom tagen på BF dagen. Sen kom hon två dagar efter. Vill liksom inte passera februari, har alltid sagt att han kommer bli februaribarn men nu ser de väldigt mörkt ut. 27 februari är ju andra datumet jag trott, återstår att se. Kan väl åtminstone vara sista helgen som gravid?!

👈🏼Lillebror - Storasyster👉🏼

Gillar

Ensiffrigt

Idag återstår nio dagar kvar till BF, ensiffrigt vilket är en av alla milstolpar.

Skrev ju av mig att de inte alltid är en dans på rosor. Om jag ska vara helt ärlig så var det längesen jag mådde såhär dåligt psykiskt, rättare sagt vet inte ens NÄR jag mådde såhär. Igår känns de som de bara slog till, att allt bara rasa inom mig. Kan liksom räkna på en hand hur många gånger jag gråtit sen Ines föddes dvs på 1.5 år. La bort mobilen och kollade på film, five feet apart. Ja inte de bästa alternativet kanske om man inte ville gråta men ja. Gick och la mig och somna kanske runt 22-23 däromkring. 02:30 vaknar jag och även Ines. Springer nog upp 4 gånger för att få Ines att somna. Inte ens flaska hjälpte så var bara kliva upp. La henne vid 05-tiden igen och under dem två timmarna hann hon få utbrott och gråta säkert 10 gånger för, jag låg med förvärkar och helt utmattad. Allt på en gång bara. Hon somnade iallafall om till 07 även jag fortsatt med förvärkar. Dem släppte dock efter Alvedon så bara haft ilande neråt.

Nyss kommit in från en sväng till lekparken. Solen lyste och Ines var på bra humör så kände att jag faktiskt fick extra energi. Tills vi ska gå hemåt och hennes liv går under oavsett vad och bara skriker från ingenstans. Men efter 10min är hon hur nöjd och pratig som helst?! Nej men dessa humörsvängningar jösses. Har lagt henne och tror hon däckade direkt vilket inte är så konstigt med natten och 40min vila innan lunch. La mig själv i sängen nu och börja känna förvärkar igen. Här har ni mitt dygn rätt upp och ner utan filter tänkte jag säga. Men de kommer bli bättre nån gång, snart hoppas jag!! Imorgon är tanken att hon ska till förskolan så förhoppningvis får jag en dag bara jag helt själv, behöver de verkligen.

Gillar

Inte alltid en dans på rosor

Alltså denna lilla individ är inne i en sån psykiskt påfrestande fas för mig. Tålamodet sätts verkligen på sin spets minst sagt. Nej/ajaj/sluta dem orden sägs nog hundra gånger per dag numera. Hon har ju varit snorig denna vecka och varit hemma, men pigg förövrigt så energin har hon verkligen. Energin jag inte har såhär gravid vecka 39. Hon trotsar och blir såå himla ledsen och sur om hon inte får göra exakt de hon vill. MEN samtidigt kan dessa stunder komma under dagen då man bara sitter och skrattar åt henne. Hon vet att hon är clown och att hon är rolig. De gör att man liksom glömmer allt som varit innan och njuter av de positiva och roliga. Tack lilla du för dem stunderna trots dina otrolig påfrestande stunder 🤍 Du gör din mamma gråhårig just nu men som jag älskar dig.

Igår på eftermiddagen fick jag förvärkar, kraftigt illamående, världens känslostorm och började må så dåligt. Efter 2-3h släppte de som inget hänt. Alltså bara detta hörni, dem falska förhoppningarna om att de ska dra igång tar på mitt psyke nu. Känner verkligen hur mitt humör och mina känslor går upp och ner varje minut. Går bara och väntar och försöker ta mig igenom varenda dag. De är nära alltihop att få bli fyra i familjen men samtidigt känns de så himla långt bort. Speciellt med detta mående och denna orkeslöshet.

Ville bara skriva av mig lite och faktiskt skriva hur jag känner just nu. Finns nog många som kan relatera till både första delen och graviditetsdelen. Allt är inte en dans på rosor alltid och för mig är de inte de just nu. Men jag vet att jag kommer må 1000x bättre när lillebror tittar ut. En nystart, en nystart som fyra. 🤍

Nu ska jag och A mysa ner oss framför teven och snart ha mellomys. En lugn mysig kväll helt enkelt.

Gillar