FJÄRDE SEPTEMBER TVÅTUSENARTON

Hej, längesedan jag skrev något här.
Jag tänkte göra en uppdatering ang min stress, det är ju faktiskt ingen som vågat fråga mig om den sen jag skrev mitt inlägg där jag berättade om hur det är att vara stressad. Men jag antar att ni kanske vill veta ändå, även om ni inte frågat.

Jo, jag är mindre stressad nu som tur är. Dock kommer det och går i vågor, som igår. Helt plötsligt från ingenstans fick jag ångest och kände mig stressad över livet och det sitter fortfarande i idag. Det är jobbigt när det kommer helt oförutsägbart och dränker mig i tankar och känslor utan en anledning. När jag blir stressad så äter jag dåligt och då menar jag inte att jag slutar äta, jag missar bara vissa måltider eller ersätter det med snacks istället för något med protein i. Eller så har jag ingen matlust och äter inprincip ingenting, det är helt olika det där.

Kommer ni ihåg att jag berättade om min käke? Jag fick tillslut komma till Specialist tandvården i Halmstad och kolla upp den, det visade sig att jag bitit så hårt att en disk på högra sidan nästan ramlat ur. Vad fick jag då göra för detta? Jag fick övningar som jag aldrig "hann" göra tillräckligt mycket och fick ej äta sega saker eller tugga tuggummi. Det gick dock ganska bra ändå, min smärta är mindre men det var också stressen, får ju se hur länge detta håller i sig? Så fort jag blir det minsta stressad så gör mina käken ont och gör käken ont så gör hela ansiktet ont .

Då kanske du undrar vad jag menar med stress? Jo, jag är alltså INTE stressad som att jag är sen eller har mycket att göra på jobbet en dag. Jag är stressad inombords och kan hantera det ibland, men ibland inte. Så om du nu läser detta och tror att jag blir stressad av att ha fullt upp en hel dag så kan du tänka om, för isåfall bör jag ha gått in i väggen för längesedan.

Denna stress bottnar i helt andra saker.

Då har jag även en fråga till er nu när jag kortfattat berättat hur det nu ligger till för mig.

Vad gör ni när någon säger att den är stressad?
Antar ni direkt att det är pga för mycket jobb?
Frågar ni hur personen mår?
Hjälper ni personen att lugna sig? T.ex ta ett par djupa andetag?

Hur ni agerar när någon berättar om sin stress/psykiska ohälsa kan påverka den personen oerhört. Väldigt många tar inte stress på allvar, överhuvudtaget. Det är synd, för dom kan ju faktiskt också hamna där.


Min önskan är att folk tog psykisk ohälsa, i alla dess former på allvar och inte skrattabort det. För det är så de flesta gjort med mig, nu klarar jag ju mig ganska bra ändå men det finns ju dom som inte gör det.


Tack för mig.

  • Allmänt
  • 155 visningar

Gillar

Kommentarer