En anledning att gå upp

Som vanligt går allt lite upp och ner. Ingen dag går helt smärtfritt, eller dom är väldigt få. Men imorse kändes det för första gången på ungefär hur länge som helst lite enklare att gå upp. För idag gick jag inte bara upp för mig själv, utan nu har jag ju hästen. Bara den skillnaden. Nu är det inte bara mig själv jag måste ta hand om, utan det är en till. Så klart är jag ju inte helt själv, och jag kan ju försöka tänka att jag går upp för nån annans skull. Men andra får ju sin dag att rulla på även om jag inte skulle ta mig upp ur sängen. Men nu måste jag upp och iväg till hästen, så är det bara. Å det är bra.

Första dagen med Bajen här hos oss. Vilken stjärna han är alltså. Natten har gått hur bra som helst. Men så klart är allting nytt och spännande för oss båda. Det kommer ta några dagar för mig att vänja mig vid en så stor häst och att lära känna den här killen. Sen har jag ju en del hästerfarenhet i bagaget som inte är så roligt. Vilket gör att jag måste låta de ta lite tid att landa, känna mig mer trygg och kunna veta att med den här hästen är det lugnt. Han är världens snällaste, på riktigt. Man ser det i ögonen när man tittar in i dom, så är det. Jag tror och känner att det här kommer bli riktigt bra, både för han och mig. Nu är dag ett gjord. Vi provade att skritta lite på ridbanan, bara för att få säga hej till varandra lite mer. Han går i en egen hage nu, men ska ikväll få sova inne med en annan häst. Så ska vi släppa ihop dom imorgon, så ska dom få gå tillsammans innan dom går in i stora hagen.

Som tur är har jag människor runt om mig som hejar på, hjälper till med det dom kan och gör allt för att jag ska få det här att funka. Så jag är inte själv. Själv hade jag aldrig tagit en häst på foder. Men nu vet jag att vi är flera och när jag behöver hjälp får jag det. Den tryggheten gör så mycket.

Det här kommer bli bra, för nu finns det en anledning att gå upp på morgonen igen.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229