Dags att gå vidare

Jag har så mycket att tacka den här killen för, Hamiro. Men även hans ägare, som har låtit mig vara med på den här resan. Men nu är det dags för mig att gå vidare. Jag kommer inte bara säga tack o hej och försvinna. Utan jag kommer fortfarande finnas kvar om de är så att det behövs lite hjälp nån dag och de passar för mig. Att Hamiro behöver ses till typ, bara fara ditt och ta in.

Hamiro är ingen nybörjar häst, vilket har gjort att jag har lärt mig mycket och utvecklats i min ridning på väldigt kort tid. Sen har jag ju varit med han flera dagar i veckan. Så de är klart de kommer kännas lite konstigt att inte vara där lika mycket som nu. Men de här känns ändå bra, det är rätt beslut. Nu letas det en annan häst som passar mig bättre. En lite lugnare häst, där jag inte behöver vara rädd hela tiden att något ska gå fel. Han är och har alltid varit väldigt snäll i stallet. Att ta in/ut ur hagen har aldrig varit något problem. Men när det blivit dags att rida har han varit svår att jobba med, kanske speciellt för mig som egentligen är helt ny på de här. När jag haft möjlighet att prova rida andra hästar har jag fått känna hur det kan vara. Att man kan rida utan att behöva vänta på att hästen ska göra något. Vilket jag behöver. Men någonstans så tycker jag väldigt mycket om Hamiro och så kommer det fortsätta vara.

Jag trodde inte att jag skulle tycka så mycket om de här med hästar. Men så är det. Jag behöver det kanske lite extra nu. Nu när jag är sjukskriven och bara ska göra sånt jag mår bra av.

Gillar

Kommentarer